Flatlining, fun for the whole family!
Jag sover som en stock, nej, som en klubbad säl, nej, som en nedsövd klubbad säl…nej, jag sover som en klubbad lobotomerad kattunge med hörselskydd nedsänkt i ett kliniskt komatillstånd och placerad i en bunker 50 mil under jordskorpan.
För er som följt min blogg under längre tid och därmed läst inläggen om försökspersonsstudien jag var med i så känner ni till att jag där fick reda på att min puls går ned till avsevärt färre slag per minut än vad den "borde", såtillvida jag inte vore en ypperligt vältränad atlet förstås, men då mina atletiska färdigheter mer motsvarar en 65 år gammal reumatiker med seriösa motivationsproblem så tror jag inte att så är fallet.
Min puls går ned och stabiliserar mellan 29-35 bpm, de flesta ligger mellan 40-55 bpm.
Det är alltså därför det har känts som jag blivit överkörd av en ruskigt förbannad ångvält (som troligtvis också precis fått reda på att fru ångvält varit otrogen med herr långtradare) varenda morgon de senaste sisådär 10 åren.. Intressant.
Jag har under dessa år frågat 4 olika läkare om vad det är för fel på mig, då det faktiskt är något som hindrar mig att leva ett "normalt" liv, denna djupsömn har kostat mig två jobb hittills tack vare upprepade långa försovningar och missade arbetsdagar då alla mina olika alarm + min sambo och hennes alarm inte lyckats få liv i mig. De har allihop svarat undvikande och ursäktande och hostat lite förläget för att sedan säga något i stil med "Om du börjar träna mer så ska du se att det blir bättre, och då kommer kanske dina ledproblem att gå över också!". Varpå jag berättat att jag prövat allt från träning till piller till gud vet vad och ingenting hjälper. Då rycker de urskuldande på axlarna och säger att "Nä då vet vi inte vad det är för fel på dig, det blir 200kr tack".
Det sjuka med att rekommendera mig träning är ju just det som jag nämnde lite tidigare, vältränade människor har lägre puls än otränade människor, så om man ska vara krass (vilket jag gillar att vara) så skulle jag teoretiskt sätt kunna träna mig till ett hjärtstillestånd i sömnen, och det låter inte så kul tycker jag.
Nu har jag iaf löfte från Quintiles att kunna referera till dem när jag tar kontakt med Akademiska Sjukhusets sömnspecialistavdelning, så att de kan få papper som bevisar det jag säger, eftersom det tydligen är omöjligt att bli tagen på allvar av doktorer om man inte kan få någon annan människa – som inte känner en ens en (ensensenensen, än sen?) tiondel så bra som man själv gör – att skriva att man inte mår bra på ett papper.
Med den vanliga tid som brukar förflyta från att jag får för mig att göra något tills jag väl gör det, så lär jag ringt dem framåt hösten 2008 iaf. :P
Badabing badaboom!
Saturday 23 Feb 2008 @ 06:03
[]
[...] få lektioner i hur man gör. Hans handikapp att inte kunna väckas är tyvärr inget som varesig han själv eller läkarna kan göra något åt. Det är nåt som vi får leva med och jag får stå ut med en [...]