Dagens bild: GLUUUUGGGG
Julen bjöd på flera traditionsenliga händelser, men vi börjar väl som alltid, från början.
Vi blev upphämtade hemma hos oss av mamsen tidig eftermiddag, och plöjde genom snön hem till dem, under färden fälldes kommentarer om att det ser ut som att resa med starship enterprise i warp 3 när det är mörkt ute och man kör bil med heljus i snöväder.

Väl framme klev vi in i ett – som vanligt – mycket fint juldekorerat hus, mamma är duktig på att göra huset levande vid högtider, det har hon alltid varit. Själva har vi ställt en plastgran med en färgad ljusslinga (som är på tok för kort) mellan två skåp i vardagsrummet, ställt en adventsljusstake i köksfönstret och hängt en adventsstjärna i fönstret. That’s it. Det är inte lika mycket av lathet som det är pga att vi faktiskt inte har så mycket julprydnader än, det får väl bli ett senare inköp. (sade han för 6:e året i rad) :P

Mamsen ställde sig och fortsatte fixa med all julmat medan pappsen gjorde, jag vet inte riktigt vad men jag tror han assisterade lite här och var överallt med allt som behövde göras färdigt. Vi blev serverade en välkomstglögg som i sin tur avnjöts på farstubron med en cigg..

När vi stod där ute, jag, min sambo och min äldsta lillasyster, så tog jag en sipp på min glögg, som halvvägs ned i strupen fick enorm beslutsångest, gjorde en 180 graders sväng och avfyrade nitroboosten. Eftersom detta hände på sisådär 1-2 mikrosekunder så hann jag inte tänka mer än "jä.." innan hela glöggmuggen exploderade rakt upp i näsan och ansiktet på mig, självklart efterföljd av skratt, lite mer skratt, och ett glöggbubblande fnitter från min sida..

Första pärlan var alltså avklarad.

Det skulle dock inte dröja länge innan den gömda svarta pärlan skulle visa sig.

Alla hade spritt ut sig lite över husets yta, mamsen stod fortfarande med äldsta lillasystern och sysslade för fullt med maten, yngsta lillasystern var uppe på sitt rum och jag, min sambo, lillebror och pappa satt i nedre vardagsrummet.

Då hör man brandvarnaren ge ifrån sig lite protester.. PIP………. PIIP……………PIIIIP

Första tanken var att batterierna höll på att ta slut, eftersom den inte lät så värst irriterad, utan mer som att vi råkade prata för högt och väcka den eller nåt.

Lillebror ställde frågan "Varför piper brandvarnaren varje jul?" varpå sambon svarade att det har med matos och värmen från ångan att göra.

Pappa reste sig och gick iväg…

Sedan lät det såhär: "JÄKLAR!"
Och såg ut såhär:

Innan någon ens fattade vad som pågick hade pappa sprängt ljudvallen mellan huset och garaget (där brandsläckaren sitter) och tillbaka igen. Det BRANN i bastun. Tjock rök vällde ut från badrummet men han tvekade inte en sekund innan han kastade sig in med brandsläckaren i högsta hugg. Efter en stund började vi ropa åt honom att ta sig ut för lite luft, sån där rök är fan tysta döden, man tror man är helt ok sedan dör man, typ. Efter upprepade rop utan reaktion så klev jag in för att dra ut honom, här nånstans minns jag inte riktigt i vilken ordning saker skedde, det blev lite förvirrat, men slutade med att jag tog över eftersläckningen medan resten av familjen hjälptes åt att övertyga pappa om att det faktiskt är livsfarligt att andas sån där rök, även om det bara känns som lite småsveda i halsen. När jag var säker på att ingenting låg och pyrde så gick jag ut och stängde dörren, och bad pappa att också hålla sig ute ett tag för att ventilera ur röken ur lungorna. Både han och jag var täckta med det finkorniga pulvret från brandsläckaren som såg ut som aska, någon sade att vi såg ut som de människor som var i närheten vid WTC-kollapsen.

Det tog ett tag att varva ner adrenalinet, inte minst för pappa. Anledningen till branden var att det hängde tvätt där inne, och aggregatet inte hade stängt av ordentligt utan hängt sig innan timern var klar, således hade tvättlinorna till slut kollapsat i värmen och en handduk hade landat på aggregatet och antänts.

Hela huset luktade av brandrök så vi öppnade en massa fönster överallt, sedan mitt i allting så ramlar gardinstången ner från köksfönstret och slår i bordet, då skrattade mamma och jag. Så jävla bra tajming.

Ett par sekunder så kändes det som att julafton var död, men sen så blev det helt tvärtom, det kändes som att det här inte var någonting som inte vår familj kan resa oss ur, så mycket skit vi varit med om förut så tedde sig det här nästan som en bagatell. Mest för att vi hade kunnat säkerställa att det nyrenoverade badrummet inte var skadat alls förutom att alla textilier och blommor fått en massa rök och brandsläckarpulver på sig, ingenting som inte löser sig med lite tvätt och dusch mao.

Julstämningen var snart på topp igen, så snart vi vädrat ut huset och låtit värmen återkomma. Maten serverades och alla satt till bords, det pratades om allt från himmel och jord och var mycket mysigt, som vanligt!
Jag tror att alla bestämde sig för att sätta badrummet och bastun i en liten låst låda som kunde öppnas dagen efter istället, här skulle det firas jul och därmed basta (bra ordval.) :P

Resten av kvällen avlöpte perfekt, många trevliga rökpauser ute på farstubron, många trevliga konversationer i vardagsrummet, många trevliga julklappar på övervåningen och jag, sambon och mamma satt uppe och umgicks till kl 3 innan samtliga stöp i säng.

Morgonen efter serverades det brunch runt kl 14 och sedan förlöpte eftermiddagen som, ptja, en vanlig juldag ter sig. Hemskjutsade blev vi runt kl 19 och många kramar senare så skiljdes vi och mamsen åt utanför vår port. :)