You win the internet
Dagens bild: Arbetsförnedringens motto?
Jag var på mitt första (för den här vändan) obligatoriska jobbmöte i fredags, det var lika givande som vanligt, dvs inte alls.
Alla som någonsin varit på ett sådant vet att de babblar om saker du redan vet, och inte har någon större nytta av, jag har iaf hittils inte träffat någon som tyckt att det varit givande på något sätt.
Hur som helst så är man tvungen att gå på dem, och om man inte kommer, då blir man avanmäld till a-kassan snabbare än man kan säga svängdörr. (ganska roligt hur fort det går att bli avanmäld när allt annat de gör tar hundra år, minst)
Visst, jag kan förstå att de vill att man kommer eftersom de vill veta vilka som är aktiva och söker jobb typ, men att det ska vara helt nazistiska regler kring eventuell frånvaro därifrån det har jag svårt att förstå.
De sade ett par gånger under mötet att om man inte kan komma på nästa möte så måste man ringa senast dagen innan och berätta varför man inte kan komma så att man inte blir avanmäld till a-kassan. Hyggligt tänkte jag då finns det iaf en möjlighet att rädda sitt uppehälle även om det skulle bli några problem att ta sig dit på önskad tid.
Föga anade jag vad som väntade.
Dagen innan datumet då jag var kallad till jobbmöte två så insåg jag att jag inte ens har pengar till bussen dit, och jag har inte heller någon att låna pengar av, mina föräldrar kunde inte skjutsa eftersom de var lediga från jobbet för att fixa med huset och det fanns inga andra sätt att ta sig dit.
Jag ringde förstås till deras kundtjänst på kvällen och förklarade min situation att min ersättning från a-kassan blivit försenad pga pappersstrul och jag försökt låna pengar för att ta mig dit men detta hade tyvärr inte lyckats och jag var väldigt ledsen etc och bad om en ny tid.
Vad han i princip sa var att jag kunde kyssa min a-kassa adjö, men rådde mig att ringa min handläggare på morgonen och kolla med henne också.
Detta gjorde jag, och det var en himla tur att hon var förstående för min situation, egentligen hade min ersättning tagits bort och jag hade varit tvungen att upprepa samma procedur som jag beskrev i den tidigare bloggen. My god.
Praktiskt taget så ska du antingen vara döende i någon obotlig sjukdom, alternativt ha en tid för en jobbintervju den dag/tid du är kallad till möte för att de inte ska avanmäla dig. Det tycker jag är lite väl tilltaget, man måste ju kunna ha lite överseende för att alla kanske inte har lika lätt att ta sig till olika ställen.. särskilt inte när de lever under svåra ekonomiska förhållanden pga arbetslöshet.
Jaja, jag har hittat en rolig ljudfil på internet iaf, som beskriver hur roligt det är med sammanträffanden här i världen och hur länkade vi alla är på ett sätt eller ett annat. Håll till godo!
