Archive for July, 2007

Death and destruction

July 13, 2007 By: drf Category: Personligt 4 Comments →

Dagens bild: The bringer of death and destruction. (Or just my ultimate fear)
turbogeting

Den här getingen – eller vad fan det nu är för diabolisk skapelse (getingdrottning eller nån mutantjävel) – flög in i vår lägenhet häromdagen. Som vissa av er redan läst er till eller vet tack vare att ni känner mig personligen så är jag fruktansvärt, fruktansvärt, avskyvärt, kataklysmiskt, apokalyptiskt livrädd för getingar tack vare ett barndomstrauma involverande mig, ett järnrör och ett jordgetingbo (samt 10 getingstick i huvudet och diverse annat extremt hemskt smärtsamt som följde efteråt).

Enda lösningen för mig var alltså att kuta och hämta flugsmällan, avvakta tills den befann sig i en för mig fördelaktig del av rummet (gällande eventuell blixtsnabb reträtt om jag skulle missa) och sedan ta i för kung och fosterland och drämma till.

Jag träffade, den föll till marken, den dog inte, jag drämde till den en gång till med kanske 50-75% av styrkan på första slaget (jag vill inte ha getingmos på mitt golv eftersom jag troligen inte skulle våga torka upp det ändå), den dog inte, tre snabba jabbar till med medelstyrka tog till slut livet av den där BESTEN.

Och när jag säger BEST så menar jag BEST. Jag har sett dessa förut men det är inte så jättemånga som gjort det vad jag har fått höra. I flygande läge (kroppen fullt utsträckt av aerodynamiska skäl) så mätte denna ca 5 cm.
Det är för övrigt en vanlig standardstorlek zippotändare som ligger bakom getingen på bilden, just för möjligheten att bedöma storleken på den. Den är förstås rejält ihopkrullad, ni ser själva hur lång den blir om ni "sträcker ut" den.

Brrrr…. jag ryser bara jag tittar på den där bilden.

I vilket fall som helst så är det faktiskt såhär att jag inte på något sätt HATAR getingar, jag VILL inte döda dem, det är bara så att jag är så RÄDD för dem att jag inte vågar ta t.ex en tidning eller något liknande och bara "vifta" dem åt rätt håll (dvs ut ur lägenheten eller bort från mig öht).

Det var inte så mycket mer än så jag tänkte skriva den här gången faktiskt.
Nästa gång skriver jag om min 25årsdag! (som redan har varit men jag orkar inte skriva just nu, det är för sent på natten)

Cheerio!

Who’s who? Who does what? Why?

July 02, 2007 By: drf Category: Personligt Comments Off

Dagens bild: Jubilaren!
grattis morStooor fest igår, många saker som skulle firas samtidigt.

Mor som fyllt 50, syster som tagit studenten och bror som tagit farväl av grundskolan, allt det samt faktumet att mor, far, bror och en av systrarna precis flyttat till sitt nya hem!

Paaaar-tay!

Helt enorm uppslutning blev det också, hela tjocka familjen med sina respektive, alla kusiner och deras bättre hälfter, släktingar från långt långt borta, gamla skolkamrater till mor, fars orkesterkamrater, ja man kan nästan säga att ALLA var där. Jag, sambon och hennes dotter likaså, sonen lyste med sin frånvaro av okänd anledning.

Det var superhärligt att träffa alla igen. (och en hel del för första gången)

Vädret var lite ofördelaktigt men regngudarna var snälla nog att bara skvätta lite på oss då och då istället för att vräka loss med tolv hagelstormar och tretton bedrövelser.

Allt som allt en mycket lyckad fest!
Far och hans orkesterkamrater hade en liten överraskning på lager, de hade tagit med sig sina instrument och förstärkare! Helt plötsligt släpade de in sina grejer i vardagsrummet och började jamma!
Jag dansade till och med med mor min ("med med mor min", maximalt många m måste man medge), sen kan man ju diskutera huruvida det jag gjorde kan klassas som att dansa, jag har inte dansat på riktigt sedan femte klass, på gymnastiklektionen, under tvång, men tack vare att mor inte gav upp när jag ruskade på huvudet samt att min sambo gav mig en mental armbåge i sidan så var det bara att kliva upp på "dansgolvet". Jag kände mig väldigt malplacerad och vilsen eftersom jag verkligen inte KAN dansa sån där dans, det var som att jag inte bara hade två utan TRE vänsterfötter och samma taktkänsla som en lobotomerad dirigent med grova tics, men jag märkte att mamma var glad och det kändes helt rätt att hon fick dansa med sin son på den stora dagen.

Sedan blev det mer mingel medan orkestern tappert spelade på där inne, vi satt utanför och njöt i fulla drag av att lyssna på deras härliga takter de kommande 2-3 timmarna. STORT tack till er allihop för det! Hoppas att ni inte kände er ensamma där inne, vi lystrade hela tiden och nynnade/sjöng med till vissa särdeles attraktiva melodier.

Timmarna tickade iväg medan vi satt till bords med övriga sällskapet och lekte lite "who’s who and who does who/what, why do they do it and how does it go" (typ), det dracks, skålades, röktes och pratades hejvilt. Tiden flög bokstavligen iväg och plötsligt var det dags för den logistiska delen av det hela, även kallad "Who rides with who, who else will tag along, who drives the bloody car and where the hell is it going, how long will it take, do we pass mcdonalds, are you sober?" Vi packade ihop våra sparsamt tilltagna ägodelar, tackade och tog farväl och begav oss hemåt.

Tack alla för en oerhört trevlig fest!

Glad sommar!