Det var TV-spelets fel
Något som gjort mig förbaskad bra länge är all hysteri kring TV-spelsvåldet.
"Ungdomarna kan inte skilja på att slå någon i TV-spelet från att göra det i verkligheten" heter det i de milda fallen.
"Han tog med sig 25 kilo stridsvapen till skolan för att skjuta alla kan kunde träffa eftersom han spelat för mycket Postal 2" heter det i de extrema fallen.
Allt detta är skit och blaj, heter det i Teflonminnets fall..
Allt snack om TV-spelsvåld har stått mig upp i halsen i många år, jag suckar lika tungt varje gång jag låter ögat vandra över rubriker som "ULTRAVÅLDET DITT BARN LEKER MED" osv. De som ligger bakom dessa rubriker (ja, i princip alla som rubricerar artiklar i populärpressen utöver några få speciella) borde begära avsked omedelbart, eller åtminstone ta livet av sig på något raffinerat sätt, för vad de sysslar med är suddig opinionsbildning. De vill locka läsare med sina rubriker men inser inte (eller förresten, troligen inser de just det) att rubriken som står där mer än väl kan stå som grund för otalet läsares generella åsikt angående ämnet som avhandlas. Det finns en stor mängd läsare där ute som faktiskt inte läser mer än rubrik + ingress innan de vänder blad.
Jag vill komma åt denna grupp.
De grafiska elementen i datorspel/konsollspel/spel står inför ett generationsskifte av episka proportioner, inom en relativt snar (jag gissar på 3-5 år) framtid kommer vi att få se spel som faktiskt är så lika "verkligheten" att vi kommer ha svårigheter att skilja de två itu. DX 10 kommer ta hand om detta.
"Debatten" som tagit plats i media de senaste åren om hur ungdomar/barn påverkas av TV-spelsvåld förefaller näst intill löjlig när man funderar lite på hur det kommer låta om några år då TV-/Konsollspelens grafiska egenskaper faktiskt är svåra att skilja från verkligheten, DÅ kan vi snacka om TV-spelsvåld och påverkan, inte NU.
Alla dessa oroliga föräldrar som tror att senaste Amelia ska hjälpa dem uppfostra deras dotter/son och därmed hjärndött följer alla råd som de "bistår med" borde tänka om och inse att deras barn faktiskt är smartare än vad de tror. De kan skilja från att spela spel och att interagera med sin omgivning.
Din unge slog någon i skolan?
Han/hon är inte påverkad av TV-spel, han/hon hade en anledning.
Din unge lyssnade inte på vad läraren sade?
Han/hon är inte påverkad av TV-spel, han/hon hade en anledning.
Din unge vägrade bry sig om vad du sade?
Han/hon är inte påverkad av TV-spel, han/hon hade en anledning.
Din unge tog livet av sig.
Det var inte Marilyn Mansons fel.
Övriga fall:
Är allt detta ditt fel?
Troligen: Nej.
De barn och ungdomar som vi/ni fostrar till ett liv i samhället vi är vana vid är ett liv av förändring, de förstår skillnaden mellan låtsasverklighet och verklighet, det är vad de vuxit upp med. Måste vi verkligen skydda dem från deras egen aktuella verklighet?
När vi når nivån då grafikmotorer faktiskt visar förmågan att imitera verkliga miljöer på ett så övertygande sätt att det är svårt att pga de fysiska egenskaperna av människans öga skilja verklighet från spel (det är inte så långt bort) så är debatten befogad, men allt snack om detta nu och då är mer än löjligt, det är självförlöjlande. Skäms.
Bloggosfären om: Datorspel, TV-spel, Tv-spelsvåld, Våld, Svammel
Friday 09 Nov 2007 @ 18:18
[]
[...] skola i Finland. Vad jag tycker om hela tvspelsvåldspåverkan-debatten kan man läsa lite kort om här, men det är inte därför jag är upprörd nu, det är artikelförfattaren Oscar Julanders [...]
Tuesday 13 Nov 2007 @ 12:23
[]
[...] struktur på taggar och kategorier för att hitta igen det jag skrivit. Jag ser att Teflonminne har skrivit i ämnet kring Tv-spelens påverkan, liksom Joshua_Tree, har tagit upp hur media, i detta fall [...]