I Sverige är vi alla laglösa
Vi läser jämt och ständigt om “TV-profiler” och andra “kändisar” som torskar dit för att de knarkat. Det blir näst intill högläsning i nyheterna när någon låtsaskändisas blivit ertappad med en sedel i ena snoken och pulver på andra sidan.
Dessa människor som jag läser om har blivit ertappade under de senaste åren, anklagade för något utöver just substansen de haft i sitt blodomlopp. De har helt enkelt blivit fångade med handen i syltburken som jag nämnt tidigare och sedermera blivit dömda för detta oförsvarliga brott att vara påverkad av en icke statligt sanktionerad drog.
Jag har inte någon som helst önskan att konvertera min plats i bloggvärlden till en narkotikapolitisk blogg enbart men när jag ser sådana här katastrofala övergrepp mot enskilda människor måste jag säga till.
Personen vi kan läsa om – oavsett kändisskap – hade 0.73 gram kokain på sin när han greps. NOLL KOMMA SJUTTIO TRE GRAM.
Svea Hovrätt säger att detta motsvarar ungefär sju doser för en person utan tolerans. Denna beräkning bör jämföras med att en starköl motsvarar ungefär sju doser för en person utan tolerans. Där någonstans finner vi en verklig anknytning till vad det är som sker i kroppen när kokain inträder. En person som aldrig någonsin kommit i kontakt med alkohol kommer bli lite smått berusad av en sjundedels starköl, garanterat. På den grunden vilar narkotikalagstiftningen vi har idag, eftersom det går att känna av 0,1gram kokain om man verkligen anstränger sig. Vilka grunder har jag för att påstå detta? Jag har tagit kokain, jag känner ungefär 20 personer som tagit kokain och jag litar på deras personliga definition av vad som händer och sker.
Om man inte är ute efter annat så handlar det om mer verklighetsnära mängder, 0.5-0.6g borde väl vara lagom för någon som aldrig kommit i kontakt med kokain tidigare. Inte för att jag vill vara någon sorts lekledare men dessa tidningsrapporter fulla av lögner irriiterar mig å det grövsta.
En person som sätter sig bakom ratten och marginellt klarar sig över rattfyllegränsen klarar sig undan med böter, en person som tar bilen hem påverkad av något annat döms till det hårdaste straff vi har i Sverige om det uppmärksammas, oavsett framförande av nämnda fordon eller om man bara framförde sin egen kropp på dansgolvet på den lokala krogen.
Finns det någonstans rum för våra egna kroppars förmågor att hantera de droger som tillgängliggörs av marknaden ifråga?
Var någonstans finner vi vuxna rätten att bestämma över våra egna kroppar öht?






