Service Schmervice
Jag har jobbat inom serviceyrket sedan mitt första jobb vid 16 års ålder. Ja det stämmer, jag gick aldrig i gymnasiet. Eller jo, det gjorde jag, i två månader första vändan och en månad den andra, första gången valde jag fel linje av fel anledningar och den andra gången valde jag rätt linje men tyvärr kunde inte skolan ge mig det jag behövde. Så jag äntrade arbetslivet direkt och trivdes som fisken i vattnet där jag jobbade på Café Ellips (numera Café Lion) i Uppsala som allt-i-allo. Kök, servering, kassa, you name it.
Vad jag ville jobba med var dock datorer och IT, och efter ett drygt halvår på caféet var det dags att försöka slå sig in i branschen som en knappt sjuttonårig pojkspoling utan relevanta referenser eller utbildning. De flesta tyckte att jag var dum i huvudet som ens trodde att jag kunde komma någonstans utan åtminstone en gymnasieutbildning, jag själv hade mina tvivel men mina föräldrar hade det inte, och uppenbarligen hade mina föräldrar rätt då jag till dags dato har “Högstadieutbildning” som högsta poäng i mitt CV utöver anställningarna.
Ett par veckor efter att jag slutat på caféet fick jag ett tips av en vän att Utfors AB sökte folk till sin supportavdelning, och där började mitt liv inom IT-supporten, vi grabbar och tjejer, kvinnor och män, gubbar och gummor som gör vårt bästa för att se till att er uppkoppling mot internet fungerar som den skall.
Nog med personlig historia och vidare till själva kontentan av inlägget.
Det finns en del människor där ute som lever i villfarelsen att kunden alltid har rätt. Vilka böcker dessa människor läst och vilken tidsålder de tror att vi lever i vet jag inte, men vad jag vet är att de har fel, så fel man någonsin kan ha. Kunder som tror att priset de betalar för support inkluderar friheten att bete sig som fullständiga skitstövlar mot supporten förtjänar inte att vara kunder från första början, företag som får sådana kunder på halsen bör göra sig av med dem snarast möjligt eftersom de har potential att kosta företaget mer pengar än de genererar.
Visst, du har haft ett rent helvete sedan i förrgår eftersom “ditt internet” legat nere, du har förlorat en massa pengar på detta, men om du ringer för att fråga vad som är fel eller vad du kan göra åt det så börja med att vara trevlig. Jag lovar, om det är något som kommer höja dina odds att få oss på andra sidan att gå “the extra mile” för just dig så är det ett trevligt bemötande.
Innan jag fortsätter på denna resa genom supporten och kundtjänstens nycker och infall så vill jag förtydliga att man aldrig ska behöva lägga på ett fejkat leende för att få hjälp, det är inte så det fungerar. Om ditt shit varit paj och det är vårt fel så har du rätt att vara sur, och det är faktiskt A-OK att skälla ut mig om det är jag som pratar med dig, det ÄR mig du ska vara sur på, och i många fall så är jag tacksam över att kunna avgöra exakt hur sur du är, väga det emot hur omfattande problemet du blivit drabbad av är, och spara den informationen för framtida syften och åtgärder.
Men. Och det är ett stort MEN. Du kommer göra dig själv en ordentlig, riktigt ordentlig otjänst om du ringer in till supporten och börjar spotta eld det första du gör, utan att ens veta vad det är som är fel. Om du tror att vårt jobb per definition innebär att stå ut med dina drypande invektiv, din arrogans och ditt vredesmod så har du fel, vi gör det om det är vårt fel att dina grejer inte fungerar, men annars så kommer detta beteende enbart leda till att du blir placerad absolut dead last i bufferten vi kör i våra huvuden under dagarna.
Ringer du in med ett problem och är trevlig och tillmötesgående, lyssnar på vad jag säger och följer mina instruktioner, så kan du ge dig fan på att jag lägger dig på minnet och utöver det går “the extra mile” – som tidigare nämnt – för att se till att få ordning på din situation. Ringer du å andra sidan in och är en fullständig skitstövel för whatever reason – vad vet jag, din fru kanske lämnat dig, barnen äter inte sina grönsaker, du fick inte den där befordran du var så säker på att få – så kan du återigen ge dig fan på att jag ser till att hjälpa dig så mycket jag kan men inte ett steg längre, för om det är något som förstör serviceandan så är det otrevlighet.
Vi jobbar i supportbranschen av samma anledning som människor blir sjuksköterskor, läkare, butiksbiträden, brandmän, hemtjänstarbetare eller rörmokare för att nämna några få, för om ni tänker efter lite så tror jag inte att rörmokaren som kommer hem till er för att fixa rören gör det eftersom han eller hon har någon outtalad kärlek till rör och valv utan gör det för att de är bra på att fixa rör och gärna hjälper andra som inte är bra på att fixa rör att fixa sina rör, hört nog av rör? Bra då pratar vi inte mer rör.
Det spelar ingen roll om vi precis blivit vräkta, om vi knappt har råd att köpa mat, om vi befinner oss i skilsmässa eller om vi är sjuka, vi berättar inte detta för dig.
Såhär fungerar det, när du ringer och vill ha hjälp så ser du till att be om hjälp, inte kräva hjälp, ja, det finns ett nummer att ringa, ja, det är någon som svarar i andra änden, ja, denna person har betalt för att hjälpa dig, men nej, den har inte betalt för att stå ut med obefogad tjurskallighet och kommer säkerligen att göra mindre för att hjälpa dig om du är otrevlig än om du är trevlig. Enkelt för de flesta att förstå, men svårt för vissa.
Att hjälpa människor är fint, och många av oss som jobbar i branschen gör det för att vi faktiskt tycker om att hjälpa er, om det är något som kan förstöra denna glädje så är det obefogat häcklande, så innan ni ringer supporten nästa gång, sätt på ert gameface precis som vi gör, det kommer att tjäna oss båda.
Monday 24 Mar 2008 @ 21:18
[]
Tillåt mig rekommendera http://notalwaysright.com/ om du inte redan tittat in där. Det är väldigt många idiotiska kunder där. Bara något jag kom att tänka på.
Monday 24 Mar 2008 @ 21:36
[]
Äh, det blev så långt så jag skriver hos mig själv och skickar en pingback istället. :)
Monday 24 Mar 2008 @ 23:03
[]
[...] Teflonminne ger sin syn på kunders bemötande av supportpersonal. Jag replikerar härmed med min syn på supportpersonal. [...]
Tuesday 25 Mar 2008 @ 08:37
[]
Jag kommer osäkt att tänka på den gången jag skaffade breeedband och skulle koppla in eländet. Naturligtvis så funkade det inte, jag beställde ip-telefoni samtidigt och kopplade och donade mig fördärvad, men hur jag än gjorde så fick jag välja mellan att surfa eller ringa och det var bland annat det jag ville komma ifrån. Så jag ringde supporten. En donna frågade (naturligtvis) om jag hade kollat nätverksinställningarna, vilka var ifyllda preciiis som det var sagt att de skulle vara, varpå donnan börjar fråga hur kablarna sitter. Vilka? Ja.. alltså.. du har ju en sladd som går från väggen till dosan.. (ja, strömkabeln, den har väl ändå inte med det här att göra?) och så har du ju en som går från en fyrkantig liten låda på väggen (menar du bredbandsuttaget nu?) osv osv.. och hon skulle guida mig genom alla sladdar så att allt satt rätt (jo, de sitter rätt. jag lovar, jag kan läsa på dosan). Det slutade med att jag hade en fiberkabel från väggen in i dosan, en annan kabel från datorn som jag höll i handen varpå donna glatt berättade att nu kan du surfa! Ehh..va? Är du verkligen säker? Jahadå. Jag frågade om hon verkligen var helt säker och berättade hur alla sladdar gick och jo, nu skulle jag kunna surfa. Jaha, och hur ska internet hitta till min dator när jag håller i sladden?
Sen ringde jag min (dåvarande) granne istället. Han lagade nätverksinställningarna eftersom bredbandsbolaget hade fel. Eller nej, donnan på supporten hade ingen aning om nånting. Jag ville slå henne
Till skillnad från josh så skriver jag inte hos mig själv utan lämnar lååånga kommentarer hos andra idag ;)
Tuesday 25 Mar 2008 @ 12:07
[]
eh…rhm…*hostar en smula förläget*
känner igen mig som den där aggresive kunden med en liten handskriven lista med invektiv för att inte tappa bort mig…
;)
Stefan’s last blog post..Den inre resan
Tuesday 25 Mar 2008 @ 12:29
[]
WysiWyg skrev:
Tack! Den hade jag inte sett förut. :)
Tuesday 25 Mar 2008 @ 12:37
[]
Åh gud ja. Jag har jobbat på museum och inom annan kundservice och fan vad folk kan haussa upp sig över att DE har gjort fel och nu är allt utsålt. Vem skriker man åt?! Jo, den som står närmast och råkar ha uniform tillhörande arbetsplatsen på sig. Och man kan gorma rätt rejält.
Själv har jag aldrig begripit poängen med att ringa och skrika det första man gör.
När någon vräker ur sig invektiv över att man frågar om de har betalat entréavgiften och det visar sig att de faktiskt inte hade betalat. Well, helloooo?!
Gud vet att jag har tillbringat tre månader i relativt ursinne, men det gäller att ta ut det på rätt människa och kanske när rationell tanke har tagit över igen. Medan jag har väntat har jag föreställt mig diverse myndigheter stadda i förfall. Lättar på trycket.
Jessika’s last blog post..Lättroad? javisst
Tuesday 25 Mar 2008 @ 13:18
[]
Drottningen:
Haha vilken skräckhistoria. :D Skönt med kompetenta grannar!
Stefan:
Varför är jag inte förvånad? ;)
Tuesday 25 Mar 2008 @ 15:14
[]
Jessika:
Brukar man inte försöka vara lite lågmäld när man är på museum? Eller det kanske bara gäller bibliotek nu när jag tänker efter..
Hur som helst tycker jag den där tryckventilsvarianten lät som en mycket hälsosam metod att spara både en själv och andra en massa obehag.
Tuesday 25 Mar 2008 @ 15:42
[]
[...] was reading this post at teflonminne about how customers somehow think that they will get better service the louder they [...]
Tuesday 25 Mar 2008 @ 15:50
[]
Jag orkar inte slå upp “invektiv” så jag tänker låtsas som att jag vet vad det är. Om Steffo använder såna så gör jag nog det också men jag brukar inte behöva nån lapp.
Dessutom börjar jag snällt. Jääääättesnällt, sen när de säger första nedlåtande saken till mig – då jävlars är jag inte snäll längre.
Nini’s last blog post..Måndag?
Tuesday 25 Mar 2008 @ 15:57
[]
Usch – nu rodnar jag lite.
Är en av dom där du inte gillar…
Men ibland blir man faktiskt provocerad!
De få gånger jag utnyttjat supporten angående dator eller mobiltelefon har jag blivit uppretad redan innan jag kommit fram liksom. Telefonkö i 127 min, 38 normalsekunder och 45 nanosekunder. I runda slängar.
Sen har jag blivit bemött(det har med all säkerhet inte varit dig jag pratat med naturligtvis :-)) som om jag vore dum i huvudet. Någon frågade mig en gång om jag hade strömförsörjning till datorn. (- Nej, din idiot, den går på fotogen!)
Då har samtalet spårat ur innan det egentligen ens börjat.
Utnyttjar inte support i någon form längre. Frågar data-killarna på jobbet om mina problem istället. Det tror jag dom tycker om. :-)
Tuesday 25 Mar 2008 @ 16:21
[]
Om du är kund så läs detta! Bra skrivet! Heh kanske skriva en kund manual som man ger alla kunder när de köper nått nytt de kan behöva support på senare när det förstört vad det nu är de har köpt.. =)
Gobba’s last blog post..John Butler Trio – Ocean
Tuesday 25 Mar 2008 @ 17:14
[]
Nini:
Så fort man blir kallad något nedlåtande eller dåligt behandlad i allmänhet ska man säga ifrån, vad många inte förstår är att den regeln gäller båda parter.
Åsa:
I vissa lägen är det bra att börja med “idiotfrågorna” för att vara säker på att man inte slösar bort en massa dyrbar tid för både sig själv och kunden. Nu är ju “Har du strömförsörjning” lite väl i det dummaste laget men till exempel att starta med frågan “Har du startat om all utrustning och kontrollerat att alla sladdar sitter i som de ska?” kan vara en lifesaver, istället för att man går hem och skjuter sin hund i benet för att ventilera ilskan efter att ha spenderat 65 minuter på avancerad felsökning när det var någon som snubblat på en sladdjävel. :)
Gobba:
Finns säkert någon som skrivit en redan. :D
Tuesday 25 Mar 2008 @ 18:51
[]
Jag har en massa dataspel köpta online och ett av dem hängde sig. Skrev till support.
Har du startat om datorn?
Eh nej.
Gjorde det. Allt funkade. When all fails, reboot. Ibland är man ju inte knasigare än man gör sig.
Jessika’s last blog post..Lättroad? javisst
Tuesday 25 Mar 2008 @ 20:20
[]
Jessika:
Lite pinsamt när det händer sånt där. Med risk för att låta töntig så “till och med jag” som jobbar i branschen gör fortfarande rejäla rookiemistakes i tid och otid. Kan väl iofs hända att det är en form av yrkesskada, när man hjälpt >50.000 människor med olika IT-relaterade problem både stora och små så tenderar man att ibland överskatta sin egen förmåga lite väl.
En klassiker är ju när jag ringer till min egen bredbandssupport och innan karln på andra sidan feletånen får en syl i vädret sakligt redogör för alla tester jag gjort, hur mystiskt felet är och detaljerat dryftat mina mer eller mindre välkonstruerade teorier om vad som måste göras för att få igång skiten igen.
“Ok, nu kanske du tycker jag är lite dum, men du nämnde aldrig att du kollat sladdarna, kan du göra det?”
“Men det var då själva fa.. .. .. .. .. öh, heh, du vet du vad? .. .. Jag tror att jag ska gå och hänga mig i farstun, en av mina TP-kablar sitter på sniskan. Hejdååå.”
[RIDÅ]
Tuesday 25 Mar 2008 @ 20:40
[]
Ok, drf, köper det där med att supporten kanske behöver starta med lite nörd-frågor.
Men jag är väl så dum så jag tror supporten kan läsa tankar och redan vet vad jag redan försökt de elementära felsökarrutinerna.
Öh, klart jag startat om, ditt miffo!
Äh, dom inställningarna var det första jag kollade, mupp!
Japp, självklart har jag ett internetabonnemang, smartie!
1-0 till dig eftersom jag inte kommer att arbeta upp pulsen i 240, utan vara lugn och fin, när jag ringer supporten nästa gång…
Bra jobbat!
Tuesday 25 Mar 2008 @ 22:12
[]
drf skrev:
Så sant, så sant. Det är därför jag aldrig börjar för då är det ok att bli arg sen ;)
(jag skojar lite. Jag har oxå haft serviceyrken since alltid och jag hatar sura kunder som tror att det är mitt fel att bensinen går upp, glöggen är slut eller att de inte var i tid på flygplatsen… )
Nini’s last blog post..Måndag?
Tuesday 25 Mar 2008 @ 22:35
[]
Åsa skrev:
Jesus saves!
..passes to Moses, SCOOOOOOOOOOOOOORE!
Tuesday 25 Mar 2008 @ 22:36
[]
Nini:
Hear hear. Som fan.
Tuesday 25 Mar 2008 @ 22:42
[]
Snudd på att man kan få skulden för växthuseffekten eller att jorden fortsätter snurra runt sin egen axel om det vill sig riktigt illa. Jag har ändå älskat de serviceyrken jag har haft. Sedan finns det ju oerhört trevliga människor också som man kommer i kontakt med. Man pekar ut rätt plats på kartan och får en serenad i stort sett. Och bredbandsbolaget sorterade igenom min bredbandsbaserade digitalteve tills den funkade och drog av två hela avgifter och en halv. Någon gång hade JAG bevisligen gjort fel och jag hörde hur mannen i telefonen varvade upp. Så jag tänkte att det får fanimej bära eller brista. “Jag ber om ursäkt men jag har gjort fel och ska fixa det idag”. Det blev helt tyst i luren. “Jaha, fel. Jamen det kan ju alla göra. Om du fixar det så blir det bra. Nej vi behöver ingen akutlösning. Och det är ingen fara. Alla kan ju göra fel.”
Folk blir så förvånade om man erkänner rakt upp och ner att det har blivit fel här men det ska jag fixa till att dne listan a la en dåres försvarstal (jag skriver också såna f ö innan jag ringer någonstans där jag anar att problem kan uppstå) inte alls behövdes att luften bara gick ur dem.
Men innan man exploderar på den stackars sate man pratar med så ta ett djupt andetag, räkna till tio och dra problemet. CSN har f ö blivit riktigt trevliga de senaste åren. Man kommer till och med fram per telefon.
Jessika’s last blog post..Lättroad? javisst
Tuesday 25 Mar 2008 @ 22:51
[]
Man! Down to earth, man. Down to earth!
;-)
Wednesday 26 Mar 2008 @ 00:08
[]
Jessika:
Kunder som inser när de gjort fel uppskattas alltid inom oss yrkesprofessionella, jag själv hävdar även att ingen som inte kan erkänna att den gjort fel själv hör hemma i serviceyrket. Det finns få saker som gör mig så förbannad som när jag hör talas om och ser människor som i något desperat sätt att rädda en desillusionerad uppfattning av “heder” kommer med de mest dråpliga försvarstal och undanflykter istället för att bara säga som det är. “I fucked up, ledsen kompis.”
Tack för informationen om CSN, jag har ett samtal jag måste göra till dem nu när jag börjat tjäna pengar igen, dags att göra rätt för den där kursen jag tog i all hast för några år sedan. ;)
Wednesday 26 Mar 2008 @ 09:44
[]
drf skrev:
hehehehe hänt mig med. Jääkligt jobbigt. heh så typiskt. Problemet är ju att man som datanörd oftast löser problemen själv istället för att ringa supporten. Så innan man ringer supporten så kollar man ju “allt” tretton gånger så man kan få riktig hjälp och visa att man har felsökt på korrekt vis osv och att det måste vara ett super duper magic action fel. Men så missar man ju lätt sånna fel som att sladden råkat åka ur för tjejen var å dammade bakom server skåpet eller något liknande. =)
*brrr*
Gobba’s last blog post..Nokia Morph concept.
Wednesday 26 Mar 2008 @ 10:02
[]
Det verkar som att jag är en av de personer som ringer till supporten när jag:
1. Vet att jag har rätt.
2. Inte har en aning om vad fan som har hänt.
Ringer jag internetsupport så vet jag att jag har rätt. Så enkelt är det, har man läst flertalet böcker om hur nätverk och internet fungerar och gått kurser i hur datorvärlden beter sig så tenderar det till att det är ISPn som har gjort fel. t.ex, För lång väntetid för flytt eller problem med ISPns hårdvara. Så de gånger jag ringer om internetrelaterade problem så blir det automatiskt att jag svarar på idiotfrågorna och sen be den snälla supporten att kontrollera sina signaler åt mitt håll, oftast så har det tagit ett par timmar så fungerar det igen. Och oftast så vet ISPn redan om problemet, så det blir en onödig kostnad för min del.
Om det däremot är ett problem som jag inte har en aning om (läs: allt förrutom datorer & Hi-Fi) så ringer jag supporten och snällt gör allt de ber att jag ska göra.
Det bästa jag har märk vad som gäller problem som för min del blir svåra, spelar ingen roll vad det än kan vara, är att fråga mina privata kontakter först. Det är den billigaste och snabbaste hjälpen som finns.
Aldrig har jag däremot ringt någon support i blind ilska. Jag har märkt att med bra kunskap om sitt problem och med lugna och samlade svar på det mesta gör att hjälpen går snabbt och smidigt. Finns det ingen kunskap om problemet så gör man alla idiotiska saker som den snälla personen på andra sidan luren säger åt en att göra.
Frågan alla bör svara på innan man ringer support är: “Vad hade jag ha gjort utan denna hjälp?”
Svaret är: “Haft en bruten handled och en sönderslagen vägg!”
aku’s last blog post..nyupptäckta gamla favoriter
Wednesday 26 Mar 2008 @ 12:59
[]
Nu blev jag glad av tre anledningar.
Den första att jag äntligen fick en bekräftelse på att det finns folk med supportjobb som aktivt valt det som en inriktning i sin karriär i motsats till ett tidsfördriv i väntan på ett bättre förslag; att det finns folk på supporten som ger support, som är där för att ge support och inget annat och vars slagord faktiskt inte är RTFM.
Den andra anledningen är att det äntligen publicerats lite riktlinjer på etikett vid supportsamtal, något som för mig hittills endast har varit en myt.
Och den tredje anledningen är påminnelsen om att jag gjorde rätt val när jag att trots risken om indragen arbetslöshetsersättning sade upp mig från den hittills enda stadiga anställning jag har haft, just pga. att jag inte hör hemma i telefonsupporten. (Kan och vill, ja, men det krävs ju uppenbarligen lite kompetens också.)
Wednesday 26 Mar 2008 @ 17:51
[]
Gobba:
Men så missar man ju lätt sånna fel som att sladden råkat åka ur för tjejen var å dammade bakom server skåpet eller något liknande.
Muhaha, fy fan vad det där lät hörru, daaamn! Tjejen är och dammar och städar och råkar förstås i sin medfödda klumpighet ha sönder IT-pipan för den kunnige mannen. Brrrr! :D
Wednesday 26 Mar 2008 @ 18:05
[]
aku:
Låter som att man skulle vara stolt över att ha dig som kund alltså. Sen angående det här med vänner som innehar datorkompetens man eventuellt saknar själv, där finns det en intressant grej att prata om: Varför förväntas alltid vännen som är umgängeskretsens datorguru fixa alla problem gratis?
Inte för att jag någonsin skulle få för mig att ta betalt, aldrig i livet, men jag själv skulle aldrig förutsätta att min kompis bilmekanikern ska komma och laga min bil gratis när den gått sönder, nu vet jag iofs att han skulle göra det gratis, men jag skulle ändå fråga om han vill ha något för det, eller kanske erbjuda en liten slant rakt av eftersom det är så man gör. IT-killar och tjejer förväntas aldrig ta betalt för att jobba extra, det är lite störigt.
Wednesday 26 Mar 2008 @ 19:11
[]
dinokat:
Det sägs ju att alla goda ting är tre, tydligen är det inte bara humbug. ;) Vad jobbade du med för support? IT, Telekom, Strumpreklamation?
Wednesday 26 Mar 2008 @ 19:15
[]
drf – Jo, det är ett problem som jag står inför också. Det är det som är det största problemet med att kunna datorer. Att hjälpa folk som av ren jävlighet inte ens frågar om man vill ha något litet. Är väl desvärre också en av dem som inte direkt erbjuder en slant. Jag kör hellre på klassikern: “Nästa krogrunda står jag för!”
Sen är väl jag lite som du i det fallet, jag vill inte ha betalt, inte av mina närmsta vänner i alla fall, men är det en lös kontakt så vill jag ha det erbjudet, så kan jag ta den där plattan öl istället. Av vänner får man tillbaka det på andra sätt. Kaffe, pizza och lite öl när man inte hunnit till glasapoteket eller inte får tag på smuggel.
aku’s last blog post..dagens radiolyssnande
Wednesday 26 Mar 2008 @ 19:58
[]
drf:
Jag var supportagent för AV, IT, mobiltelefoni och vitvaror för privatpersoner. Varierande, men samidigt med en väldigt lång inlärningsperiod förutom den obligatoriska intensivkursen de två första veckorna (vilket iofs inte är konstigt med tanke på att det var ca 12 olika prylar med alla olika modellers egenskaper man helst skulle vara expert på).
10 månader jobbade jag där men kan nog ändå inte mer om något av det än en måttligt påläst svensson. :D
dinokat’s last blog post..Tema
Wednesday 26 Mar 2008 @ 20:30
[]
Word, word, så jävla word. Kunder är ofta så jävla dumma i skallarna, tyvärr. Man kunde tro att folk som är frigående och kan sköta sina liv någorlunda ska besitta nån form av självbehärskning och aggressionskontroll men det gör de inte. Huuuuur kan man växa upp utan att lära sig att rikta ilska åt rätt håll? Vaaaaarför har vi inte fler våldsbrott än vi har – det känns som ett rent under!
drKotte’s last blog post..Jag orkar inte skriva själv
Wednesday 26 Mar 2008 @ 20:50
[]
Jobbar själv med service.. En bensinstation. Som har ett orange emblem. Jag måste verkligen hålla med om att jag verkligen varit med om samhällets mest arroganta bottenskrap har kommit in där och ansett sig ha “rätt” för vilken nu korkad anledning det kan vara. För oj, vilka korkade kunder jag har mött där, du har ju lyxen att slippa försöka prata med dom ansikte mot ansikte. Synd att man inte får käfta emot kunderna :P
Wednesday 26 Mar 2008 @ 21:18
[]
aku:
Ser att jag formulerade mig lite klumpigt, med “ta betalt” eller “få betalt” menade jag inte specifikt betalt i sedlar eller mynt utan precis det som du nämner, alltså om jag till exempel åker hem till en kompis för att styra upp hans skit och blir försedd med ett par glas whisky och lite tilltugg är jag nöjd. Det är gesten som räknas liksom, inte pengavärdet i sig. :)
dinokat:
Aaah, det lät lite splittrat ja, och tydligen inte så lärorikt i längden, men ändå. Var det ett roligt ställe att jobba på åtminstone?
Wednesday 26 Mar 2008 @ 21:22
[]
drKotte:
Anledningen till att vi inte har fler våldsbrott är väl just precis det, att människor tar ut sina aggressioner på supporten och kundtjänst istället. :D
Wednesday 26 Mar 2008 @ 21:33
[]
Kuwanger:
Ptja, jag gör kundbesök också ibland, det hör inte till mina vanliga arbetsuppgifter men då och då är det faktiskt enklare att åka ut på plats och fixa något än att försöka leka alien mindcontrol på distans. ;)
Jag slipper dock försöka vara trevlig mot tokpackade tonåringar sugna på en raggarballe med svängdörr klockan halv fyra en söndagmorgon, och det är ju något att vara tacksam för.
Wednesday 26 Mar 2008 @ 22:17
[]
drf:
Som svar på din fråga
Kort: JA.
Långt:
Jag vill väldigt gärna säga ja.
Jag vill även säga att det alltid finns utrymme för förbättring på en arbetsplats och att det är något man antingen får anpassa sig till eller lämna.
Jag vill egentligen säga nej, men samtidigt påpeka att hela min period “jobba på support” förutom en ny arbetsplats+arbetskamrater, inkluderar första egna lägenheten+50 mil hemifrån och annat smått och gott livet har att erbjuda bara man står still tillräckligt länge.
Helhetsintrycket är obestridligt positivt.
dinokat’s last blog post..Tema
Friday 28 Mar 2008 @ 20:05
[]
dinokat:
Skönt det iaf, att det var bra överlag alltså.