Ja jäklar. Här har det varit tyst nu ett bra tag, råttorna har börjat gnaga på mina plugins och nog känns det som att typsnittet börjar flagna i kanterna? Urf.

Varför är det dött då?

Jo, det är nämligen så att jag är lite smått kokoballoo i hjärnkontoret och när jag hittar något nytt och outforskat så hamnar jag genast i overdriveläge och vill inte göra NÅGOT annat än just det. Det var samma sak när jag började blogga på allvar back in the day, då gjorde jag INGET annat än att läsa och skriva blogg. Nu har min heta romans med bloggsverige tydligen övergått till en form av mondän och oinspirerad vardagslunk där jag mest spenderar min tid med att gå runt och irritera mig på partnerns avigsidor och muttra över hur jobbigt det är att engagera sig. Detta tack vare att min nya älskare P.Station von 3 visat sig kunna ta all min uppmärksamhet långt ned i halsen utan att klöka.

Charmerande, inte sant?

Hur som helst, den sprudlande affären lär förr eller senare mattas av till en mycket välbekant melankoli och när det händer så kommer det naturligtvis bli mer tid över för bloggen. Det är oundvikligt.

Det kan ju på ett sätt tyckas osolidariskt av mig att inte prioritera bloggandet, särskilt nu då världens blickar är riktade mot The Spectrial, men jag hoppas att de flesta av de läsare som fortfarande har mig kvar i sin RSS förstår hur vågorna går både upp och ner. Många av er vet jag har haft egna rejäla svackor och jag har inte reflekterat särskilt mycket över det själv, så jag kan nog hålla det för troligt att situationen är densamma omvänt. Tro dock inte att bara för att jag inte skriver om det att jag heller inte har koll på vad som händer i rättegången, den streamas rakt in i högtalarsystemet på kontoret så att vi alla kan lyssna under dagarna där vi sitter i berget, intresset är enormt och varje dag när jag kommer hem så brukar nef summera och/eller ge mig länkarna till de viktigaste blogginläggen för dagen. Så misströsta ej!

För att bli lite sådär omväxlande blödigt personlig kan jag avslöja att det går bra på jobbet, jag har nyligen fått lite mer ansvar genom att bli utsedd till Kundinformationsansvarig, något som innebär att viktig information/speciella utskick till kunder ska passera via mig först för korrekturläsning och eventuella tillsnyggningar/omformuleringar beroende på vad det gäller. Att det passar mig som hand i handske är det nog inte så många som tvivlar på. Det enda som är lite kymigt är väl att språkbruk är ett känsligt ämne hos många, man vill ju inte uppfattas som någon nitisk språkfascist med fisringen tajtare spänd än en amfetaminsnortande fiolsträng men samtidigt vill man vara så noggrann det bara går. Tvivelsutan en delikat balansgång.

Helgen som nu snart är till ända har spenderats ute vid östkusten hos nefs mor & far där jag blivit fullständigt bombarderad med allehanda tekniska pryttlar som skulle installeras och fixas så att de fungerar med varandra och så lätt som möjligt, det var ny dator, GPS, mobil, 3G-puck och gud vet vad mer. Efter väl utfört arbete blev belöningen grandios, gott vin och ännu godare mat om vartannat, och uppsluppna samtal och historieberättande i ett trevligt sällskap. Dubbelplusbra som man skulle sagt om man befann säger nu när man befinner sig i George Orwells dystopi.

Simma lugnt.