Jag har suttit och funderat över vad jag skulle kunna skriva om som både är aktuellt (läs: finns på t.ex knuff.se) och som tänder en eld i mitt hjärta. Det fanns en eller två kandidater och efter lite mer noggrant övervägande så bestämmer jag mig för att inte skriva om någon av dem.
Min önskan är att försöka föra fram lite mer positiva vibbar i den annars så lätt infekterade….
Vem försöker jag lura egentligen. Jag är asförbannad och måste ventilera detta någonstans, att göra det här på Teflonminne bidrar inte bara till att människobeståndet på planeten jorden bibehålls något sånär konstant ökande eftersom risken att jag går bärsärkagång med en M135 Gatling i plenisalen reduceras nämnvärt samt att min kroppstemperatur inte överstiger solens kokpunkt.
Vad är det som häller vatten på min virvlande kvarn denna gång? Jo den där förbannade organisationen ECPAT. ECPAT är en internationell lobbyorganisation som penetrerar samhället med sina djuplodande tentakler på nivåer som går så långt att jag själv bävar inför att söka dess rötter, men för att ge ett kortare sammandrag direktklippt från deras egen hemsida så anser de att: “Sverige är ett av de industrialiserade länder som medverkar till att skapa en efterfrågan på sex med barn. Tusentals turister, affärsmän och andra reser årligen till andra länder och en del utnyttjar barn sexuellt i samband med resorna.”
Sexuell exploatering av barn är hemskt. JA.
Barnporr är hemskt. JA.
Men läs det ECPAT själva skriver en gång till… “Tusentals turister [...] en del utnyttjar barn sexuellt i samband med resorna.”
DETTA kan jag förstå. Jag kan faktiskt förlika mig med faktumet att av de över 9,000,000 svenskar vi har här i landet så går det mindre än 1000 jävla dårar. Vi kan väl vara hyggliga för matematikens skull och bara sådär öka antalet till 10,000, jag är FINE med att det går 10,000 jävla dårar på 9,000,000 svenskar, så länge de straffas individuellt och rättssäkert.
Detta är INTE vad ECPAT vill. ECPAT vill att nästan nio miljoner svenskar ska acceptera diktatorisk censur av information för att förhindra att en avart på mindre än en enstaka procent är fucked in the kokosnöt.
Detta är vad ECPAT egentligen håller på att genomföra med sina kontrakt med internetleverantörer i Sverige där dessa antingen skriver under det föreslagna kontraktet kring omedelbar censur och nedstängning av kunder som så mycket som länkar till sidor där det finns PÅSTÅDD barnpornografi, ELLER, utstår det mediala gatloppet som mediahusen (de där stora företagen som lider av samma problem jag redan nämnt) underblåser med sina smaskiga rubriker och uppföljande snaskstorys. (Respons till Aftonblaskans slaskartikel finns här.)
NI RYGGAR TILLBAKA, ERKÄNN.
Bara man skriver barnpornografi idag så är det som att all vett och sans bara plockar upp den använda kondomen, packar sminkväskan och drar till fäderneslandet, ingen jävel tänker klart idag så fort barnpornografi nämns.
ECPAT med dess allierade lobbyister och PR-firmor är precis lika drabbade av singularitets-sjukan som alla andra gigantiska företag på detta vårt jordklot. De hade en gång i tiden nobla avsikter men har du fallit till föga för den obevekliga kraften av en gigantisk internationell organisation. De drivs inte längre av människorna som arbetar där utan av sin egen inneboende marknadsekonomiska kraft.
Det spelar ingen roll vad du tycker, vad dina intentioner är, vad du tänkte att företaget skulle göra från första början. När du väl står där med ett företag som har kontor över hela världen så är du körd, du är slav under företagets egen kraft tills du själv drar dig ur och lämnar den evigt glödande facklan till nästa offer.
Så här står vi nu, med ECPAT, Q6/17, IPRED, IPRED2, IPRED3, ACTA och TPB-rättegången som högst påtagliga delar av vår vardag, och inte en jävel som kan göra något gör något. Börjar ni förstå varför? Det är för att ingen kan göra något. Alla som borde kunna göra något är lika bakbundna som du och jag, till och med den där stackars Fredrik Reinfeldt kan inte göra ett dugg. Han sitter där som någon sorts fallen ikon över vad som en gång var och försöker låtsas som att han bestämmer, men när något väl kommer till kritan så skulle inte ens hans egen morsa kunna hitta honom bland alla fördrag, bestämmelser, kungörelser, ridåer, beslut, diariematerial, förordningar, lagar, och övrigt krimskrams som bokstavligt talat vid det här laget inte borde ses som annat än fekalier från det rådande kriget mellan alla gigantiska autonoma enheter.
RIAA, IFPI, BMG, SONY, TIC, WARNER BROS, AT&T.. jag kan rabbla vidare men det leder ingenvart, de är alla krossade drömmar om något bra som övergått till något fult och våldsamt som drivs av en kraft ingen enskild människa kan påverka, inte ens en VD (eftersom VDn lyder ägarna, som lyder marknaden, som lyder… ).
OM min tanke kring FöretagsSingulariteter/Corporational Singularities (som jag egentligen skulle vilja kalla Corporational Event Horizons men det klingade så jävla illa) stämmer, så betyder det att det enda möjliga sättet att bli av med problemet är att ENORMA mängder konsumenter av nämnda företags produkt överger produkten. Det är det enda sättet. Det finns inget annat jag kan komma på själv iaf, förslag mottages tacksamt.
Legislatur eller annan motionsbaserad politisk aktion fungerar inte eftersom det visat sig att det går att köra över folkets röst utan att ens blinka (se t.ex Irland vs. Lissabonfördraget) och hur ska ett företag som befinner sig under 100st olika länders olika lagar samtigt kunna regleras genom att ett enda lokalt land inför en lag som strider mot företags lust för vinst? Tror du att detta är något som anses acceptabelt för ett företag som förväntas generera vinst varje år oavsett förhållanden?
NEJ.
Så var står vi?
Bojkott av alla gigantopolers(ordet finns inte i svenska språket, jag kom just på det) produkter?
Kommer troligen inte att fungera, inte ens internet klarar av att få miljardtals människor att samtidigt ge upp delar av deras bekvämlighet oavsett mål.
Aktiv politik som arbetar för att neutralisera de propositioner som lobbas mot vår regering?
Regeringen har skaffat sig en failsafe sedan en del mindre vetande svenskar röstade för EU 1994, den innebär att allt som inte riktigt går att förklara inför det egna folket kan skyllas på Bryssel och EU. Allt är deras fel, de där som vi inte har någon möjlighet att klaga på eftersom dessa klagomål måste framföras av samma människor som sade åt oss det de inte har något att säga till om beslutet från första början.
Börjar mönstret bli klart?
Ja då lämnar vi det här för kvällen, så kan vi ha brutal ångest allihop tillsammans istället för att jag sitter här själv och ser fram emot en framtid hämtad ur William Gibsons bok Neuromancer.
… även om den boken är jävligt läcker.
(Vill du ha ett exempel på hur EU “fungerar” så är det bara att slänga ett öga här.)
- Vi slogs för den linjen i EU-kretsen och vann. Alla EU:s 27 länder
kräver därför att förhandlingarna öppnas, vilket ökat chanserna att få
igenom kravet, säger Graner.
Ja en organisation där alla medlemmar kräver en sak men detta enbart resulterar i att chansen för att denna vilja går igenom ökar, det är en organisation vi kan lita på.
Ursäktar att inte detta inlägg blev korrekt upplänkat, men ärligt talat är jag både för trött och för förbannad för att bry mig. Jag har lessnat på den här skiten nu, alla beslutshavare i världen är puppets, alla “påverkbara” politiker är maktlösa, allt ni har att säga och göra har egentligen ingen effekt, vi bytte tamigfan från sossestyrt till moderatstyrt och inte en jävel märkte någon skillnad förutom att det blev knepigare att få ett arbete, och det beror ju på finanskrisen.
Hello, goodbye, goodnight.