Nyligen så snubblade jag över en tanke som gällde gigantiska företag och hur vi som vanliga människor ofta har extrema svårigheter att förlika oss med deras egenheter och nycker, särskilt nu med tanke på att dessa giganter börjat forcera fram kontroll över samhällsutvecklingen som pågår i form av allehanda integritetsutrotande lagförslag och metoder.

Jag har inte aktivt funderat på det sedan jag skrev inlägget, men sedan dess har jag allt oftare blivit kastad tillbaka till den tanken när jag tagit del i vardagliga konversationer eller hört andra prata om dagens samhällsläge. Jag tänkte göra ett försök att djupdyka in i min föreslagna teori/analogi, and here goes:

Det jag postulerar är:

Företag som är drivna av att tjäna pengar (nästan alla) lider en risk att nå en sådan omfattande storlek att deras egna ägare och dess representerande människor i form av ledning, styrelse och ägare inte längre kan kontrollera den inneboende marknadskinetiska energin.
(Jag vet inte om marknadskinetisk energi är ett ord som finns, jag tror inte det, jag kom precis på det, hur som helst så tror jag att vem som helst som kan det minsta lilla om marknadsekonomi och som läst ett par rader av Newton förstår vad jag menar.) (Och ja, för er studenter och andra allvetare där ute så vet jag att jag nu kommer att blanda ihop analogierna till att både innefatta Newtons teorier utöver Hawkings.)

Ett företag som nått den hittills odefinierade “kritiska massan” kommer därefter snabbare och snabbare utvecklas till en näst intill fullkomligt autonom kraft på marknaden som endast hungrar efter mer vinst oavsett hur denna vinst påverkar världen. Man kan backa en bra bit tillbaka i tiden och se hur detta till en början enbart påverkade personal på det aktuella företaget eller trälar på den aktuella gården. Varsel och omflyttning av resurser till länder och o postulerarmråden där utgifterna är lägre har varit en verklighet länge och något inte många funderar så mycket på.

Det vi ser idag är nästa steg i den utveckling som redan varit på gång länge, det är nu varslen inte räcker till utan företagen kräver mer kontroll, mer makt, mer marknadsandelar, mer säkerhet (mer massa). Din egen personliga säkerhet kastades ut genom fönstret för hur länge sedan som helst, det är inget företaget har haft i åtanke på minst ett decennie och det finns ingen anledning för det att göra det nu. (Om du nu inte skapar denna anledning förstås.)

Detta jag postulerar gäller tyvärr även numera vår egen regering och även alla partier som krigar om platsen. Det jag föreslår är någonting som i princip är oundvikligt givet de parametrar vi lever under, det “västerländska samhället” som det kallas i folkmun lider av en obotbar sjukdom vars symptom vi ser idag och står handfallna mot. Det förklarar varför inte ett skit förändrades när vi bytte från rött till blått styre, inget blev direkt bättre, det blev bara kalops av alltihop oavsett intentionerna. Det förklarar varför <vilken myndighet eller företag som helst> inte förändras bara för att högsta hönset byts ut mot en ny person. Du kan byta ut Wanja Lundby-Wedin hur mycket du vill, det kommer inte förändra ett endaste litet dugg.

Hittills har jag skyllt på “De Nya Moderaterna”, men jag börjar mer och mer tro att de inte har ett dugg med saken att göra, de bara sitter där som rådjur i lyktkäglan från en annalkande bil och försöker akta sig så gott det går från att bli påkörda, de är livrädda för att hamna i onåd och går därför med på vad tokigheter som helst så länge det innebär att de slipper fortsätta stå i rampljuset som kommer närmare och närmare.

Jag måste säga att enligt Ockhams Rakblad så kan detta vara något som stämmer, det värsta är att OM det skulle stämma, så är vi körda allihop. Det finns inget återhämtande från detta, det finns ingen räddning, kraften i de inneboende företagen är för stor i samklang med viljan av dess anställda att tjäna pengar till sitt levebröd. Det kommer alltid finnas människor som är beredda att utföra företagets vilja oavsett premisser, och det går inte att hejda eftersom det kräver samordning bland miljontals aktieägare, och eftersom vi hade stora problem att enas om vad vi (6 personer) skulle käka för lunch tillsammans på jobbet idag, så tror jag att vi är fucked beyond belief.

Ledsen.

Addendum:
Ledsamt nog så är detta en väldigt dystopisk teori, och tyvärr så är det något som Piratpartiet – trots nobla intentioner – omöjligen kan tackla – om det vore sanning – men jag tänker ändå rösta på dem, eftersom de är de enda som verkligen ställer sig diametralt mot den här skiten som regnar ner på oss just nu. Om det så finns ett enda ljus av hopp just nu så är det piratpartiet, “det är internetkulturen mot rubbet” som vi skulle sagt i mellanstadiet.

Tack och hej.