I fyra dygn har jag nu försökt hålla ögon och öron öppna efter något hyffsat intresserande att skriva om, eller åtminstone tycka något om, förutom svininfluensattackpandemiskräckdödsdomen utfärdad av guds sjunde vredesmod och distribuerad av den tredje skvallerpaktens outröttliga hantlangare. Men njäeh. Det enda som så smått intresserade mig var Jimmie Åkessons litania om varför vi borde stänga ute resten av världen och sjunga små-grodorna i kör in absurdum tills den svenska själen återföds i ett bad av vidbrända köttbullar med precis lagom för mycket lökbitar i.

Sen tappade jag intresset för det också eftersom jag helt enkelt…

Nä fan jag ska läsa artikeln igen. Ett ögonblick.. under tiden kan ni på sedvanligt svenskt sätt förnöjsamt konstatera att exporten av ett sinne för humor fortfarande ej nått Rysslands makter, trots att vi så vänligt försökte introducera produkten under Melodifestivalen.

..äääh nej. Jag lämnar Åkesson åt mer kompententa debattörer.

In other news så har det varit rätt mycket jobb den här veckan. En gruppkollega är sjuk och vår SQL(bland mycket annat)-guru är på 7-veckors semester, och självklart så dimper det då in mystiska problem med Ms-SQL, den värsta sortens SQL. Något att bita i tillsammans med google under morgondagen med andra ord.

Ah just det, jag har varit med i spansk TV! Inte bara jag förstås, men jag fick drygt två eller tre sekunder i rutan när spaniens motsvarighet till typ “SVT” sände ett reportage om Pionen, där jag jobbar. Ungefär 04:15-ish börjar segmentet och 05:19 figurerar undertecknad i all sin prakt. Blinka inte! (Btw så tar klippet fruktansvärt lång tid att ladda, de spanska internetpaketen lär väl fraktas med åsna över tullgränsen förmodar jag.)

För övrigt, om det är intressant, så anser jag nog att detta är det bästa reportaget som gjorts av Pionen hittills.

Vad mer? Nä. Jo! Missa inte detta, för ett gott skratt.