Det snabbaste nedslaget ni någonsin lär se mig göra ägnas åt självaste julafton. Jag blev med ett skratt pekad av nef till detta, som är en engångsdialog grundad ur detta. Här har vi Oskarshamns Barometer som visar vad de vet om internet och datorer, direkt från deras egen hemsida.

Jag önskar jag kunde göra något jätteroligt av det hela – och det skulle jag kunna göra om det inte var så att dessa låtsasmurvlar är opinionsbildare – men det kan jag inte, så istället får jag väl försöka peka er dit som andra redan gjort, så att ni själva kan titta på skämtet.

Enligt barometern.se så kommer det skapas en ny “filstandard” av såkallade “fågångsdokument” som bara kan kopieras “ett begränsat antal gånger” och därmed har vi sett slutet på denna revolution och kan för evigt blicka in i den härliga framtiden.

Hur ska internet tackla den övergripande krypteringen för dessa “fågångsdokument”? Ja jag menar ju att “fågångsdokument” kan ju inte bli kopierade, de kan inte bli “knäckta” så att säga. Ett “fågångsdokument” överskrider människans förståelse och har blivit skapat av gud för att frigöra industrin från deras på senare tid allt mer frånvarande direktiv att leverera kvalitet. Jobbigt. Det är ju inte så att dagens “fågångsdokument” öppnas upp för allmänheten på löpande band? Eller?

Eller ska vi kanske börja tvivla på om barometern.se inte är så väl synkroniserad med resten av klimatet? Kanske har de haft lite problem med sina vädersatelliter på sistone, kanske även deras mer jordnära väderballonger är drabbade av störningar med tanke på hur bizarra deras tankar ty vara? De kanske skulle ta sig tiden att läsa på lite om vad de pratar om, det skulle åtmistone hjälpa dem lite på traven. Istället för att försöka köra “Pappa ska bara gå ut och hämta tidningen, tomten kommer nog snart”-metoden, för vi vet vad ni håller på med.

Jag tror att någon (jag ställer upp!) borde utbilda grabbarna i hur internet fungerar, så att det inte slutar med att vi har ett gäng estetstudenter styrandes landet, menar jag.

Som just nu.

Jag börjar bli riktigt trött på den kortblandning som pågår gällande IPRED och resten av skiten vi numera redan nästan glömt.

Kan vi alla komma överens om att för tillfället åsidosätta en del i debatten?
FILDELNING (olaglig som laglig).
Skit i fildelningen, åsidosätt den, placera den i en tillfällig cell i ditt mest avlägsna sinne. Fundera istället på åtgärden. Eller rättare sagt: Åtgärden.

Vi känner igen varianten sedan tidigare, jag personligen tänker undvika petimätrar som bara önskar att jag snubblar över Godwin men jag har ingen lust att göra det, så ni får helt enkelt söka lyckan någon annanstans.

Vad är det för Åtgärd ni alla hurrar för?

Är det:

a) Artister och konstnärer ska få betalt för vad de gör enligt historisk ekonomisk modell.
b) Artister och konstnärer ska få betalt för vad de gör enligt nuvarande blandad modell.
c) Vår personliga integritet skall åsidosättas så att gårdagens artister kan fortsätta få betalt på samma sätt som de alltid fått det, enligt historiskt ekonomisk modell.

Eller vad hade du tänkt?
Tyskungen?
Vad är ditt förslag? (Ja, jag menar dig, Tyskungen.)
Kan vi åtminstone kanske lära oss vad diskussionen handlar om, den handlar inte om “gratis är gott” som Tyskungen säger, utan till vilka längder man vill gå för att åtgärda ett visst problem.

Om jag anser att dödsstraff inte är så “himla farligt” eftersom i min moralvärld så är brotten som är begågna ekvivalenta med döden, betyder det automatiskt att detta är vad som är vettigt? Jag kanske anser att stöld förtjänar avhuggna händer, detta praktiseras fortfarande i många stora länder. Vad är det som gör detta mindre avundsvärt än vår profetia?

Inte mycket.

Om alla populära tidningar i Sverige höll med om mitt påstående, gör det att det är vad som är vettigt?

Nej, det gör det inte.

Om däremot alla bloggare jag läser skulle tycka att detta påstående var fel.

Då skulle jag fundera på saken.

nef utbrast precis i ett chockat “NEJ!” och slog sig för munnen, jag ställde frågan “Va? Vad är det som hänt?” men i samma sekund som jag yttrat orden så visste jag.

Hon hade läst hos Opassande (via Basic Personligt och Tonårsmorsan) att allas vår omtyckta Alter Ego somnat in för sista gången.

Jag minns med värme då vi mailväxlade kvällar och nätter i rad då hennes blogg totalhavererat och jag gjorde mitt bästa för att hjälpa den upp på fötter igen. Jag tror att det gick bra till slut. Och hennes underbara nyårshälsning från förra året, vi kommer sakna det i år. Våra (mina och nefs) kondoleanser till efterlevande familjemedlemmar och nära vänner. Hennes sista inlägg har blivit en form av minneslund och avskedsplats för oss alla som på ett eller annat sätt berördes av henne.

Det är med sorg i hjärtat vi saluterar dig, Helene. Vila lugnt.

Det slog mig just att jag kommer bli stenrik (igen) tack vare IPRED.

Jag ska sätta mig och göra en massa musik, inte för att jag är bra på det alls, men ändå ska jag göra en uppsättning låtar. Sedan ser jag till att dessaa distribueras ut via P2P-nätverk, eftersom det självklart kommer vara helt värdelösa låtar så lär de inte spridas av någon frivilligt, så jag får se till att ha ett par egna anonyma seedstationer på nätet. Sedan när detta är klart så börjar jag bygga grunden för min förmögenhet genom att åka runt och lokalisera öppna WLAN, företrädelsevis ute i förorterna där det är lite mer glesbygd och man därmed genom att traska runt och mäta signalstyrka enkelt kan koppla samman en accesspunkt till en faktisk bostad.

Jag noterar namn och adress på de som bor där, och sätter mig genast och laddar ner hela mitt album via deras lina. Detta gör jag varje dag i någon månad tills jag har några hundra stycken dokumenterade intrång.

Sedan stämmer jag skiten ur småbarnsfamiljer och ungdomar utan några samvetskval, och blir svinrik.

Yay IPRED.

I en artikel i Aftonbladet kan man läsa följande bevingade ord från en dietist:

“Om lite alkohol får dig att må bra ibland, så behöver inte det vara förbjudet.”

Så hur är det med andra droger? Om de får dig att må bra ibland, behöver de inte heller vara förbjudna då?

När det kommer till att bloggare “inte åtnjuter samma rättsskydd som andra publicister gör” så läser jag detta:

“En statlig utredning med uppdrag att undersöka hur tryck- och
yttrandefrihetsgrundlagen kan anpassas till den nya tekniken tillsattes
redan år 2003. Utredningen har i uppdrag att se över hela tryck- och
yttrandefrihetslagstiftningen och frågan om skyddet för de privata
bloggarna är bara en liten del av den.”

Tydligen är det fullt möjligt att anpassa sig gällande en sak, men inte en annan. Vad kan detta bero på?

Vad jag tycker om Camilla Lindberg rent generellt befinner sig just nu i någon form av ambivalent stadie, så jag lämnar hennes övriga uttalanden och handlingar utanför nu när jag berör dagens artiklar kring hur hon vill upphäva det förhatliga statliga tvånget av rökförbud på krogar.

Way to go! säger jag. Jag tål inte att staten lägger sig i mitt rökande eller icke-rökande, och jag hävdar fortfarande att alla som tjatar om att de riskerar att få cancer av passiv rökning helt enkelt har bitit sig fast vid en statistisk abrovink och omvandlat den till faktabaserad sanning.

Ja, jag erkänner att med min otroligt skrikande frånvaro av cancerogen forskningsbakgrund så är jag knappast någon som anser sig ha konkret material att backa upp eventuella argument, vad jag däremot går efter – som så ofta annars – är empiri, och empiriska erfarenheter har tjänat mig väl hittils så jag har ingen anledning att betvivla dem idag.

Det finns säkert en chans att man kan få cancer av passiv rökning, jag ger er det, varsågod, håll nu HÅRT i den olivkvisten, för nu kommer släggan.

Man KAN få cancer av ALLT. Du kan utan problem dö av cancer om du jobbar som till exempel mekaniker, det gjorde min morfar, därför är det sant. Han rökte inte en enda cigarett eller snusade en enda snus under hela sitt 70-something långa liv, han drack heller inte någon alkohol de sista 30 åren av sitt liv. Trots det dog han av ett massivt antal cancertumörer. Ska vi förbjuda yrket bilmekaniker nu då kanske?

Du kan få cancer av allt, min cigarettrök som du andas in på krogen KAN kanske vara orsaken till det, men jag är troligen inte din baneman för det, för det är inte så att 1/250000 cigaretter kommer med cancer i sig. Det KAN vara jag som är droppen som får havet att rinna över, men om du på riktigt tror att du köper dig någon sorts frikort från cancer genom att inte vistas i rökiga lokaler så är du sorgligt fel ute. Du kommer eventuellt minska dina odds att få cancer med nån fjuttig procent, men tro mig, vad jag förstått av cancer i min omgivning så är aboslut inte rökning någon form av gemensam nämnare. Det är bara den bov som samhället pekat ut för stunden, eftersom det är den bästa boven, ungefär som USA pekar ut terrorism som den största boven, eftersom det passar sig väldigt väl att distrahera människor att titta på annat medan man snor deras pengar och liv.

Ja, jag är hård, som vanligt, och jag är föga underbyggd, det är därför jag hänvisar till empiri. Men om jag inte är hård är jag inte teflonminne, och jag skulle verkligen inte vilja att ni kom hit en dag och såg något i stil med vad den där Cissi Wallin spottar ur sig, och det hoppas jag att ni respekterar.

(Nej jag tänker inte ens beröra att krögare borde ha rätten att bestämma över sina krogar, eftersom jag anser det vara en fundamental självklarhet och inget som någonsin borde ifrågasättas. Släpp krögarna fria, det är dags att röka på krogen igen motherfuckers.)

Har precis kommit hem efter att ha jobbat okristligt sent en vanlig torsdag, satte mig och spelade lite flashspel från de vanliga sajterna för att varva ned, samtidigt som styvdottern tittade på gymnastklipp och nef satt och mobilsurfade. Efter en stund blev det dags för att få lite newsfeed-update från nef, då jag numera oftast saknar både tid och ro att följa nyhetsflödet och än mindre bloggflödet. Jag fick bland annat en länk till kvällens aktuellt då Beatrice Ask försökte sitt bästa för att inte framstå som totalt okunnig i sitt ämbete, det gick.. mindre bra.

Tredubbla guldstjärnor och ett klippkort på cunnilingus till ankaret som faktiskt var påläst och ställde spikraka motfrågor vid minsta antydan till vaghet från askens sida, hon hade utan tvivel förstått hur dagens fildelning (som i förkrossande majoritet sker via torrents) fungerar.

Beatrice verkade dock fortsätta på samma stilfulla nivå som hon slagit sig in på då hon höll presskonferens i rättsäkerhetsfiendens högborg FILMHUSET tidigare under dagen, hon hade inte läst på, inte förstått, inte ens tagit sig den lilla tid det tar att läsa den kortaste FAQ som finns när det kommer till dagsaktuell fildelningsmetodik. Jag fastnade extra hårt för hur hon försökte skilja på att ladda upp och ladda ned. Bara där så flög det ut en illröd flagga ur pannan på henne där det stod “JAG VET INTE VAD JAG PRATAR OM”.

JA, det går att separera de tu, och JA, det görs ofta, främst genom klienter som DC++ i dagsläget, där laddar du antingen ned eller upp, du kan inte ladda ned något och samtidigt ladda upp delar av det eftersom det först vid komplett nedladdning och placering i den katalog eller någon av de kataloger som man valt att dela ut blir indexerat av klienten med hash och the works för att sedan göras tillgängligt. Via den klienten kan man enligt Beatrice Ask fildela lagligt. Tyvärr fungerar ju inte den fundamentala matematiken så som hon vill att den ska göra.

Beatrice vill att de som delar ut saker ska straffas, vilket betyder på ren svenska att du får ladda ned hur mycket du vill, så länge du inte laddar upp något. Hur ska du ladda ned något som inte laddas upp av någon annan?

Ja, precis. Det hon säger är egentligen att lagen är utformad för att ta död på olaglig fildelning genom att skrämma de som delar med sig så att det finns för få delare för att täcka upp för det stora antalet “nedladdare“. Så det hon beskriver som “det ska inte vara olagligt att ladda ned en låt och lyssna på i sin mp3spelare” har ingen större bäring då lagen (om den skulle lyckas uppfylla de förväntningar som den faktiskt har från backwater-bolag utan teknisk anpassningsförmåga) är menad att döda just de källor som ser till att man kan ladda ner den där låten och bara lyssna på den själv.

En FÖRKROSSANDE majoritet av alla som använder sig av torrent-tekniken är s.k “leechers”, de delar nämligen inte med sig av mer än de måste för att få hem det de vill. De laddar hem något, och medan de laddar hem det så delar de med sig av de fragment som de har till andra som behöver dem, det är så torrenttekniken fungerar, men när de fått hem hela filen så raderar de torrentfilen så att ingen annan dator längre ber dem om fragment. Det finns procentuellt sett rätt få “seeders“(som nef beskriver i den sista (just nu) kommentaren där), dvs människor som – efter att de fått hem allting – fortsätter att dela ut fragment till de som vill ha. Det är dessa få som lagen är till för att skrämma, så att alla som vill fildela lagligt enligt asks beskrivning inte kommer kunna göra det, för det finns ingen som delar med sig.

Jag ser hur hennes argument i TV är geniala, hon säger precis det hon borde säga eftersom det går att köpa billigt om man inte har koll, man tror att hon menar en sak, det vill säga att alla ni som bara laddar hem lite låtar då och då för att få höra på era favoritartisters platta snarast möjligt då releasen i sverige dröjer flera månader t.ex , inte alls kommer drabbas av lagen. Men det kommer ni visst! Eftersom de som delar med sig av dessa fragment är menade att skrämmas till tystnad.

Så lyssna inte på PK-argument som att det enbart kommer vara “kommersiella fildelare” som åker dit, för det är hela sfären av kulturdelande som påverkas, du är del av den, jag är del jag är del av den. Och när Beatrice avslutar sin fjärdedels saltomortal med magplask som finish hör vi de magiska orden att “Vi får hoppas att tekniken anpassar sig till legislaturen“. Ursäkta mig, men är inte det ungefär lika klipskt som att säga “Vinden får anpassa sig när du sytt ett dåligt segel“.

För ett par år sedan fann jag mig sittandes på en restaurang på södermalm med en massa människor som jag inte kände. Jag vet, sånt händer ju hela tiden, att man finner sig själv i någon fullkomligt främmande situation med främlingar bara sådär, men hur som helst. För att bryta isen bestämde jag mig för att berätta om den gången i min ungdom då jag nästan krockade med en älg i 65 knyck med min moped.

“Jo det var såhär att jag var 15 år och på väg hem från en fest ute i skogen mitt i natten på min dödstrimmade Yamaha FS-1, det var kolsvart ute så det enda jag såg var det som föll inom ljuskäglan från framlyset, samt det spöklika röda skenet från baklyktan. Jag kör på en riktigt kurvig och kuperad skogsväg men eftersom jag är uppvuxen i trakten så kan jag minsta lilla krök utan och innan och håller just därför en väldigt hög medelhastighet. Jag är inte märkvärt berusad, den iskalla vinterluften kröp blixtsnabbt in under det tjocka lagret kläder och fick mig att nyktra till så snabbt att jag svär på att det rann ut lite öl ur örat på mig.”

“Hur som helst så klipper jag en kurva i ca 65 blås, i samma ögonblick som jag tar mig ut ur kurvan och rätat upp fordonet så brakar det till i skogen till höger och tvärs över vägen 10 meter framför mig dånar det ut en gigantisk älg. Jag kastar mig på kopplingen och fotbromsen och slänger ut bakhjulet åt vänster samtidigt som jag växlar ned och ger sedan fullt utslag på gasen för att försöka tvinga mig mot luckan som växer bakom älgen medan den fullständigt ogenerat lunkar över vägen. Jag lyckas undv…”

“HÖRRUDURU!” utbrister plötsligt en av mina bordskamrater med en ilsken blick.
“SITTER DU HÄR OCH FILDELAR, DIN JÄVLA PIRAT?!“
“Det där är MITT minne serru, visst ok det var en häst och inte en älg och det var på sommaren, men var har du fått tag på det?! Hur har du mage att sitta är och använda min minnektuella egendom utan mitt tillstånd?! Nu är du så god och sitter still här medan jag ringer M.I.T.T.M.I.N.N.E (Myndigheten I Trångbodda Tromsö som Med Irriterande Noggrannhet Nagelfar Egendomsfrågor) och anmäler detta.. det är ju då själva fan att man inte får ha någonting i fred nu för tiden.“

Jag satt helt förstummad, hade jag plagierat hans minne? Hade jag egentligen inte alls varit med om detta? Jo, jag minns allt klart och tydligt från den natten, jag minns känslorna av rädsla, mina instinktiva beslut kring vilka åtgärder att vidta för att undvika kollission, känslan av stolthet när jag fann att min reaktionsförmåga och mina beslut tagit mig förbi potentiell krasch och att jag fortfarande befann mig på vägen. Nej jag måste verkligen ha varit med om detta.

Myndigheten lät inte vänta på sig, skickade genast ut ett incident response-team bestående av Per Sundin och fyra snubbar breda som ladugårdsdörrar. Jag blev häktad på plats och under de kommande två åren fördes en rättslig process kring vem av oss som egentligen ägde minnet till en totalkostnad av 3,7 miljoner kronor. Jag förlorade i slutändan mest på grund av att mina pengar tog slut innan hans gjorde det och blev brädad av ett åklagar-dreamteam medan Silbersky mest stod och gapade förvånat i ett hörn.

Så nu bor jag i en kartong under katarinahissen och lever på att sälja Situation Stockholm, jag försöker informera människor om faran att dela med sig av minnen de tror är deras egna men de flesta avfärdar mig som en galning. Kanske är jag galen. Kanske allt detta inte ens hänt, jag kanske har en lägenhet och en familj någonstans som jag inte känner till och bara inbillat mig att jag råkat ut för detta öde, det kanske är någon annan som egentligen bor här under katarinahissen. Men jag vågar inte tänka efter för att ta reda på sanningen, för då kanske allt blir ännu värre om jag råkar stöta på ännu ett minne som inte är mitt.

Hjälp.