Det är förbaskat enkelt att hålla på och kräva kräva kräva hela tiden, men vad sägs om att uppskatta det man faktiskt har?
“Fri Programvara” tycker de flesta är något av en illussion. Eller hur? Jag menar hur skulle världen egentligen se ut om Windows var gratis? Katastrof tycker du kanske, eller tycker du det?

Jag vet inte vad du tycker rent personligen om det här som är “den stora snackisen” just nu, alla dessa pirater som vill stjäla från de stackars artisterna som kommer få mata sina barn med skosulor och småspik på grund av att DE, DE ONDA stjäl deras inkomster från deras händer, men jag vet en sak, och det är att du inte skulle vilja att varje adress du besökte på internet var förknippad med en kostnad.

Ja, jag sade det, och jag menade det.

Det finns ett visst bakomliggande system på internet som gör att när du skriver www.facebook.se i din webbläsare och trycker enter så erhåller du information om exakt var någonstans på internet som www.facebook.se finns någonstans (just NU). Informationen du får består av ett ip-nummer. Denna information tillhandlahålls du helt gratis eftersom programvaran från början var gratis, den släpptes Open Source. Jag vågar lova att om tjänsten släpptes idag så skulle den kosta pengar att nyttja eftersom vi skulle slippa memorera krångliga IP-adresser för att komma åt våra favoritsidor.

Vi tar för givet att den här programvaran ska vara gratis, eller hur? Eller skulle du, riksdagsledamot, småbarnsförälder, lärare, kunna förklara för dina väljare, barn, elever varför varje enskild sida besökt på Internet var förknippad med en liten avgift till skaparna av programmet?

Mjae, jag skulle åtminstone inte kunna förklara det än heller försvara det om jag var personen i siktet. Men så är det, den bästa programvaran som finns för att sköta den här avgörande funktionen på Internet är något som tillhandahålls helt gratis, trots att skaparna av koden självklart lagt ned extremt mycket jobb på att få det att fungera. Varför kräver de inte pengar?! Varför har de inte gjort så som man _ska göra_?! Varför har inte någon organisation ringt dem och förklarat hur _saker och ting egentligen fungerar_?!

Såhär är det. Världen som vi känner den, ser den och förväntar den är nödvändigtvis inte den värld som vi måste leva i imorgon. Det fanns visionärer när datorerna uppfanns, det var dessa visionärer som lade grunden för Internet som det ser ut idag (och jag snackar inte om Gill Bates eller Gal Ore), det var dessa visionärer som upplät alla rättigheter i förmån för kollektivet – världen – som i slutändan visade sig vara ovärdeliga genier både på det intellektuella och det mänskliga planet. De skapade något vackert och bestämde sig för att ge bort det gratis.

Och världen har åtnjutit belöningen skamlöst sedan dess, och vissa av oss har tydligen mage att utnyttja just denna programvara för att utföra uppdrag som går stick i stäv med den anda som utvecklarna en gång hade.

Skämmes tamigfan, skämmes.

Är det någon som känner till de praktiska aspekterna bakom att skicka ut miljontals postförsändelser i ett svep? Alltså vem man vänder sig till som helst saknar skrupler när det kommer till det faktiska innehållet av breven? Samma dag som IPRED antas tänkte jag nämligen försöka vara redo att skicka ut sisådär 100-200 miljoner bluffakturor till resten av världens befolkning där jag kräver en smärre summa pengar mot att jag är vänlig nog att inte dra dem inför rätta, och ett par månader efter det tänkte jag spendera varenda en av de miljontals kronor jag säkert lyckats lägga vantarna på för att smutskasta och göra livet surt för den vår regering som baxat skiten ända hit.

Så, vem känner rätt personer? Hör av dig.

För övrigt mådde jag så jävla bra igår, jag sov gott i nästan NIO TIMMAR (till skillnad från de vanliga 4-5 på vardagar) och var på tiptophumör hela morgonen, sedan började mitt öga jävlas och göra ont, och inatt kunde jag knappt sova mer än en timme eller två på grund av att det sved så jävligt. En elak infektion/inflammation/irritation eller whatever sade optikern som jag av en slump skulle på undersökning hos samma dag som problemen uppdagades. Så jag sitter här och ser ut som en fett oskillad boxare och det känns som att jag gnuggat glasfiberisolering i ögat.

Karma, eller hur var det nu?

Jan Josefsson är den sämsta jävla mest värdelösta skitdebattledare som jag någonsin skådat i både svensk och internationell TV. Maken till partisk idiot kan jag inte ens hitta i tecknade filmer.

Jan Josefsson, dra åt helvete din tönt.

Och Joakim Sanberg som är ansvarig utgivare för HALAL-TV, får en särdeles guldkantad andraplats på bajskorvspodiet, med ditt töntigt pompösa uppträdande i SVT debatt idag.

Seriöst. Käka en bajsmacka och somna in.

Läs även nefs mer seriösa inlägg.

Sveriges diktaturregering Moderaterna har lagt fram ett lagförslag som i folkmun kallas “Piratjägarlagen”. Något som går stick i stäv med Fredrik “Das Kommendant” Reinfeldts lögnaktiga valfläsk som formulerades “Vi kan ju inte jaga en hel ungdomsgeneration.”.

Jag tar till ordet diktatur eftersom det är mer än tydligt att över 90% av befolkningen i detta vårt land inte tycker att det regeringen gör är vettigt. Vi bor alltså i ett land som påstår sig vara under folkstyre, en demokrati, men trots att 90% av innevånarna tycker en sak så struntar regeringen i detta och försöker genomföra lagändringar som ingen (eller näst intill ingen) av medborgarna håller med om.

Känns det igen?

Den största frågan för mig som faktiskt arbetar på en ISP är hur bevisbördan kommer att se ut. Som det är i dagsläget så arbetar många operatörer utefter modellen att det krävs att fängelse är med i straffskalan för det misstänkta utförda brottet innan vi delar med oss av person- och/eller adressuppgifter. Med detta i åtanke, hur tandlös kommer en eventuell implementering av nämnda lagförslag bli egentligen? Eller är det så att detta även kommer betyda att vi som ISP blir skyldig att förse precis vem fan som helst med detaljerad information om vem som begagnat sig av ett visst IP-nummer vid en given tidpunkt?

Jag ser min to-do-list öka exponentiellt.

I dagsläget så dimper det in ett dussintal fax från olika polishögkvarter varje månad där de begär uppgifter bakom IP-adresser, och trots att människor verkar tro att vi bara “trycker på en knapp” för att få fram dessa uppgifter så är det faktiskt sällan som så är fallet. Oftast krävs det en del rotande innan vi kan ta reda på korrekta uppgifter, särskilt om det rör sig om privatpersoners tjänster eftersom dessa ip-adresser alltid delas ut via DHCP och därmed kan nyttjas av flera olika människor under en viss tid.

Om detta lagförslag blir verklighet så kan vi räkna med att de gigantiska skivbolagen kommer automatisera sina krav på information och fullkomligen dränka oss i brev/fax där vi för varje ärende kommer få spendera en oförsvarlig mängd tid med att leta reda på nån stackars tonåring som laddat ned en låt med Elvis Presley för två veckor sedan.

Idag har vi ett normalt förhållande till ärendena, det kan handla om att polisen vill ha reda på en adress bakom ett IP-nummer eftersom det fastställts hos dem att någon på den adressen verkar vilja ta livet av sig och de vill ingripa innan det är försent. Det kan handla om någon som verkar ligga bakom bedrägerier i miljonbelopp. Det kan handla om precis vad som helst som faktiskt har en allvarlig innebörd, och i dessa fall är vi glada att kunna hjälpa till.

Men när det enbart handlar om att gigantiska företag inte tjänar lika mycket pengar som de skulle kunna göra med andra förutsättningar så måste jag säga att jag förhåller mig extremt likgiltig. Det handlar inte – som de gärna vill påskina – om att de faktiska artisterna ska få betalt, de stora bolagen skulle kunna betala artister mångdubbelt mer i ersättning under hela deras liv enbart genom att plocka ur sina gigantiska koffertar med pengar. Industrin mår otroligt bra även om dess förespråkare står där och fejkar dödsryckningar.

Hur är det tänkt att vi ska ha tid att behandla tusentals ärenden varje vecka där dessa bolag tycker sig ta skada av en aktivitet på Internet? Vi kommer inte ha tid att ta hand om våra faktiska kunder det är en sak som är säker. Om vi hade dåligt med tid innan så kommer det vara långt under all kritik efter.

Jag säger såhär till Sveriges Diktatur “Nya Moderaterna”:

För att avsluta vill jag gärna fortsätta sprida en oerhört bra kommentar som Anders Andersson lämnade hos Anna Troberg. Det är väldigt många som redan gjort det, och en till skadar inte.

Kommentar från Anders Andersson
October 9, 2008, 6:02 pm

Yttrandefriheten kan tolerera att enskilda kivas inbördes om vem
som varit först med ett visst yttrande, för om någon annan redan har
sagt precis det jag vill säga och vem som helst kan ta del av det, då
är ju min upprepning av yttrandet onödig. De rättsliga konsekvenserna
av att man sprider någon annans yttrande bör inte bli värre än att man
får ersätta upphovsmannen för den faktiska förlust han gjorde. Staten
må tillhandahålla en domare som har att lösa tvisten mellan parterna,
men där går gränsen.

Det är när man blandar in polis och åklagare i frågan om
ensamrätt att uttrycka sig med vissa ord, bilder eller ljud som jag
kliver av tåget. Då har staten lagt sig i något med vilket den strängt
taget inte har att göra, själva yttrandefriheten. Jag avgör själv när
och i vilken mån jag skall försvara min egen ensamrätt; den åklagare
som utan en uttrycklig angivelse från min sida hänvisar till min upphovsrätt
för att bryta sig in i min motparts eller någon annans bostad, skrämma
slag på hans familj och beröva honom hans skrivmateriel, den åklagaren
kränker mina rättigheter å det allra grövsta. Det är som att
låna ut ett rep till grannen, och få tillbaka det med blodfläckar på
till följd av hur det har använts.

Jag har velat tro att vanliga författare och andra kreatörer vilkas
verk missbrukats för att trakassera “obekväma” individer har varit
omedvetna om vad deras förläggare ställt till med, och därför inte
hållit dem ansvariga. Så länge Tage Danielsson och Povel Ramel har
ägnat sig åt sitt skapande i stället för åt att polisanmäla sina
beundrare, så har jag kunnat uppskatta deras verk och även betala för
fysiska exemplar eller framföranden, trots att jag har känt till hur
illa ställt det är med lagen.

När en upphovsman däremot ger uttryck för en egen ambition att
drämma till “fildelare” eller andra kulturnjutare med lagens långa arm,
då plockar jag sagde upphovsmans verk ur min bokhylla och lägger dem i
något mörkt skåp. Så har jag gjort med Adolf Hitlers Mein Kampf,
helt enkelt därför att jag inte tycker den boken är något att skylta
med. Hitler lär för övrigt också ha haft invändningar när hans bok på
1930-talet gavs ut i ocensurerad utgåva i USA. Den som inte tolererar
sina medmänniskors yttrande- och informationsfrihet skall inte få en
krona av mig i ersättning för sitt eget utnyttjande av samma friheter.
Om det innebär att jag inte kan läsa vederbörandes verk på laglig väg,
so be it. Hellre bryter jag själv mot lagen, än jag betalar någon för
att utöva våld mot mina medmänniskor.

Jag såg första filmen om Arn i julas. Sedan förklarade Jan Guillou
offentligt hur han såg på fildelning. Jag tänker därför inte se andra
filmen, inte ens om någon annan betalar biljetten. “Om du avslöjar för
någon annan vad filmen handlar om, så kastar vi dig kanske i fängelse”
är just en snygg inledning på vad som borde vara en kulturupplevelse.

Jag skulle därför vilja att alla upphovsmän, som anser sig
“bestulna” genom att någon tar del av deras verk utan att betala för
det, anmäler sig till ett offentligt register som vi andra kan granska
för att gardera oss mot att någonsin läsa vad de har skrivit. Alla
exemplar av deras böcker, skivor, konstverk och sällskapsspel skall på
sikt bort ur folkbiblioteken, ur handeln och ur det allmänna
medvetandet, för endast så kan man garantera att de aldrig kommer att
bli lästa gratis. Allt för att försvara deras ensamrätt till sina egna
tankar, som ingen annan får tänka. I förlängningen säger jag också upp
bekantskapen med alla som fortsätter att betala för deras verk,
eftersom de därigenom stödjer författarvåldet och
skrivmaskinshuliganerna.

Den litteratur som inte överlever utan att omges av advokater,
beväpnade vakter, uniformerad polis och taggtrådsstängsel, den
litteraturen är inte värd att födas. Kulturen spirar inte ur en gevärspipa; ur den spirar endast död och förintelse. Det är skam, det är en fläck på kulturens banér, att yttranderätt heter batonger!

Läser en artikel i DN som råkar ha den härliga rubriken “Finns det någon smittrisk?” när det handlar om skolskjutningar såsom den i Finland vi kunnat läst om de senaste dagarna.

Är det bara jag som finner mig i stark ambivalens gällande själva existensen av artikeln?

- Likheterna mellan de skolskjutningar som varit är kusliga. Massakren på Columbine highschool den 20 april 1999 var mönsterbildande. De som inträffat därefter förefaller alla vara inspirerade av det som hände på Columbine.

Så säger kriminologiprofessorn Jerzy Sarnecki vid Stockholms universitet, som om det vore en nyhet på något sätt, som om att man behövde fråga en kriminologiprofessor för att få det svaret.

Vad menar jag? Jo att “likheterna mellan de skolskjutningar som varit” rent generellt är dessa:

En elev på en skola skjuter andra människor på samma skola

End of liknelser.

Behöver vi verkligen en professor för att dra en så flagrant uppenbar slutsats att en teleskoputrustad örn skulle se den från geostationär omloppsbana? Nej.

Det finns ett rätt stort problem här som ligger till grund för allt och det stavas media, och för ovanlighetens skull så är både gammelmedia och de nya sociala medierna oskyldiga, eller egentligen är vi skyldiga, jag liksom ni och t.ex DN, men vi kan inte rå för det, tydligen.

Sådana här vansinnesdåd går inte att skylla på något enkelt, det är tyvärr inte så enkelt som att “h*n var ond”. Vi måste se till det näst intill inbyggda behovet hos oss att bli sedda, att bli uppmärksammade, att bli omtalade, att finnas nära andra människor. Personer som av olika skäl hamnat i handikappfilen på den vanliga människomotorvägen där absolut ingen tittar åt deras håll löper i det långa loppet risk att flippa, helt. JA, du kanske inte skulle göra det, NEJ, jag kanske inte skulle göra det, men det ligger _nästan_ ALLTID en social diskrepans som grund till vansinnesdåd som detta, och det går – tyvärr – inte att härleda till renodlad ondska, det är för enkelt.

Därför tycker jag att “professorn” ovan kan ta sin redogörelse och stoppa upp den någonstans, eftersom jag anser den vara på tok för enkel och generell. En riktig professor skulle titta på de sanna faktorerna och även väga in medias roll i det hela.

Om en människa råkat hamna i en totalt negligerad sits med förjävliga hemmaförhållanden, dåliga kompisar, mobbning i skolan och allehanda skit som vi alla råkar ut för men oftast en av fyra istället för fyra av fyra som denna fiktiva person, så kan ni räkna med att denne – vid insikten om att personer som dödar skolkamrater syns i alla tidningar över hela världen – kommer göra något drastiskt för att synas, oavsett vad det kostar eller om det är det sista den gör.

Jag kan inte skylla det på ondska, helt enkelt tror jag inte på renodlad ondska.

Jag skyller det på oss, på alla, på dig. Du, som jag, som kanske skriver om det, och ger det mer uppmärksamhet, kanske är det vårt fel att de finska skoleleverna dog. Kanske har mina egna bokstäver varit grund för dådet i sig. Kanske är det så, kanske inte. Jag är väldigt osäker. Ridå.

I have (almost) never posted a blog in a foreign language but apparently this is the time for it.

I just watched the documentary about the FRA-Law that is about to be passed in our precious country, and during my time spent glaring at the screen sucking in all the info being re-feeded to me through means of images corroborated by a very well chosen narrating voice, I stumbled upon some sort of epiphany.

Personally I have always despised the way our government somehow seem to always heed the USA’s choice of global politics, regardless of their constitution. The most up-to-date example being the USA being thrown into a never ending spin of terrorism-fear thanks to some fucking fuckers blowing up the WTC. For some inconspicious (or maybe not that much) reason I have thought that regardless of the populistic and scandalhungry medias tabloids here in Sweden and all over the world, there was always some faint hope of recovery to more sensible discussions where we all might find common ground and actually talk sense for a change instead of just discuss what sort of weapons (physical and/or mental/technical) might be the best to combat this newly developed nuiscance.

What nuiscance you say?

Well, in our country the “nuiscance” is commonly known as “the people”. We have been trying to exercise our civil right (peaceful demonstrations) to combat this coming violation against our rights for years, one of the more internationally known methods of protesting (public gatherings, speeches, and blogging) is what we’ve been focusing on. This might be considered foolish, especially looking at the recent massive riots in France and a BEEPload of other more antidemocratic ways of expressing disagreement in a civil society.

However this is how we do it, and I am proud to be part of the movement to ban the FRA-Law in its current form. I am so tired of following in this tiresome terrorismdebacle thanks to the 9/11 crap. Yes, a lot of people died, YES, there are a lot of fucking idiots in the world bent on killing other people to make a point, YES, there MAY be CHANCE to avoid such attacks IF we just GIVE UP ALL OUR CIVIL RIGHTS.

I’m sorry, this does not compute in my world and it never will. To make it simple for you I will hereby make a personal statement that I swear to abide with forever and ever.

I do not care if my family, my still unborn kids, my sisters and brothers and mother and father, cousins, collegaues and other in any way relevant people in my life get blown up in terrorist attacks. I will not give up my liberty to speak with other people without getting overheard by someone or processed by an algorithm. This is my choice. If anyone I know takes offense that I rather see them dead than give up this liberty, feel free to call me, mail me, or anything, with your opinion in the matter.

This is bigger than me, you, or anyone else, and everyone should be aware of it.

This is my attempt to make this more international than it already is, and for god sakes – the rest of the world (that means YOU) – get a grip and make this shit stop.

Jag känner att jag glider in lite på efterkälken här, men jag ska göra mitt bästa ändå.

Siewert Öholm har nämligen producerat en liten lista över råd som han tycker är bra att förhålla sig till när man handskas med/läser bloggar. Jag tänkte ta mig tiden att bemöta de sju råden samt artikeln i sin helhet, och kanske, kanske skönja lite ljus över det hela. Först och främst kommer listan över råd:

Första rådet: Du måste inte hinna läsa alla bloggar.

- Nej, det vore ruskigt jobbigt om man var tvungen att läsa alla bloggar, det handlar ju om några tiotals miljoner stycken (ja, bloggar är inte något nationellt påfund). Och det här rådet tycker jag är helt meningslöst i sammanhanget eftersom det inte har att göra med resten av listan, den enda relevans jag kan finna i det här rådet är ur folkhälsosynpunkt med tanke på “nyheterna” om “bloggstressen” där folk bloggar ihjäl sig och läser så många bloggar att de får en hjärtinfarkt. Well, stupid is as stupid does.

Min reaktion blir därför: D-UH?

Andra rådet: Du mår bättre om du inte ödslar tid på bloggtyckeriet.

- Det här är nog ett av de mest flagranta avfärdandena jag hittills läst när det kommer till bloggosfären. Det är svårt att bemöta eftersom det är så oerhört generaliserande att det är på gränsen till komplett tragikomik. Vet Siewert att de flesta stora mediehusen även bloggar nuförtiden? Vet han om att Aftonbladet har en egen Bloggportal och även huserar ett antal egna anställda bloggare? Vet han att varenda vettig onlinetidning i detta vårt avlånga land använder sig av Twingly som ser till att länkar till bloggar om samma artikel blir enkelt presenterade?

Min reaktion blir därför: Ja, om du inte har lust att lyssna på vad grannen tycker om något så mår du bättre av att fortsätta läsa mediehusens sållade verklighet enbart. Om du däremot råkar ha ett intresse av att veta vad Sven, 51 i Småland tycker om Försäkringskassans svårighet med utbetalningar eller för den delen Teflonminnets, 26, åsikt när det kommer till mediokra spörsmål, så kommer du INTE må bättre av att “inte ödsla tid på bloggtyckeriet”.

Tredje rådet: Läs tidningar i stället och lyssna på P1 i radio och P2:s Aurora

- Ursäkta mig, Siewert, medan jag torkar av mitt ansikte från din uppenbara spya av ickeobjektivitet. Om vi ser bortom faktumet att jag slutade lyssna på radio någon gång under de tidiga nittiotalet eftersom det fanns hyfsat etablerade bättre källor till nyheter och information, så är det väl en lite väl grov pekare att hänvisa varenda människa i landet till två stycken radioprogram samt vår dagspress och kvällspress?

Ska jag sitta och säga åt folk att kolla på Discoverys “Mythbusters” och “Deadly Catch” istället för TV3s “Top Model” och “Lyxfällan” bara för att jag råkar tycka att de programmen ger mer utdelning än de andra? Nej du tack, bara för att jag råkar få ut mer av att kolla på dessa program eller läsa vissa bloggar så betyder inte det att alla andra människor i landet eller för den delen på planeten gör det.

Min reaktion blir därför: Att du tycker om tidningar och P1/P2 är DIN grej. Många av oss är intresserade av annat, jag utesluter heller inte att många bloggare lyssnar på just P1 och P2:s Aurora, men det är inte DET ENDA vi lyssnar på eller läser. Det enda jag kan tolka ditt råd som är att vi alla borda sluta hålla på och lyssna på alla människor i landet och istället lyssna på “godkänd” och “vettig” media. Nej.. tack..

Fjärde rådet: Identifiera seriösa tyckare från haverister.

- Som min kära nef redan påpekat så är till att börja med hela rådet felformulerat, om det är rättshaverister eller dylikt som avses så får Siewert faktiskt formulera sig lite tydligare.

Min reaktion blir därför: Gör om, gör rätt.

Femte rådet: Inse att bloggarna inte alls är den nya demokratin.

- Det vet väl du lika lite om som jag, och oavsett vilket undrar jag vem som uttalat att bloggarna är den nya demokratin? Själv skulle jag vilja påstå att bloggarna är det nya sättet för våra demokratiska medborgare att yttra sig utan att behöva silas genom mediehusens tänder. Vi har ingen egen demokrati, vi är inte ute efter att ersätta demokratin och införa “bloggval” där vi väljer in politiker via omröstningar på bloggar, vad vi däremot är är medborgare i (än så länge) demokratin Sverige som väljer att tala ut på detta sätt.

Min reaktion blir därför: Vi anser oss inte vara vad du utger oss för att vara, ta och hör efter lite innan du drar förhastade slutsatser, Siewert.

Sjätte rådet: Tro aldrig att bloggskrivarna har de viktigaste argumenten.

- Öhm.. what? Har det ungått Siewert att vissa av dagarnas mest aktiva bloggar säkerligen har potential att bli morgondagens politiker eller skribenter hos de stora mediehusen? Är det bloggarnas mediala status som influerar Siewerts generaliserande här? Är bara faktumet att man gör sig hörd via sin blogg tillräckligt för att det som man tycker skall ses genom oblida ögon?

Jag tycker tvärtemot Siewert här, helt och hållet och har gjort så sedan… way back när internet föddes och jag fick otroliga möjligheter till kontakt med tyckare av alla de slag världen över. Jag är mer intresserad av – som jag tidigare nämnde – vad Sven, 51, i Småland tycker om något än miljon och åter miljonomsättande företag bestämt sig för vad jag borde tycka om något. Jag är ledsen men jag lyssnar mer på bloggar och forum än vad jag gör på tidningar och TV. Sorry Siewert, underkänt.

Min reaktion blir därför: Du har helt fel Siewert, bloggvärlden är en självreglerande autonom demokrati där oönskade element hamnar i kölvattnet medan det som verkligen betyder något skjuts upp till ytan tack vare kollektig länkning. Ingen behöver rösta för någons bortfall, tjänster på Internet gör att det som är viktigt just nu hamnar längst upp på relevanta motorer där vi alla tar del av det som just nu har mest relevans.

Sjunde rådet: Träffa riktiga människor i den riktiga världen och tala med dem på riktigt

- Igen.. Öhm.. what? Jag gör detta varje dag precis som alla bloggare jag känner. Att de som driver bloggar skulle vara några sorts sociala eremiter tycker jag är en extremt malplacerad och osann anklagelse. Vi är heller ingen sekt som bara umgås med “våra egna” utan sträcker oss – som någon med skalle redan borde förstått med tanke på det breda deltagarspektrumet i FRA-frågan – över hela fältet av människor, and then some.

Min reaktion blir därför: Siewert, du har inte fattat ett jävla skit. Gå hem och läs lite bloggar och börja ta till dig av vad det är vi egentligen säger och tycker, och vilka människor det här som står bakom dem. Vi kör dig till jobbet på morgonen, vi kör dig hem från krogen på natten, vi serverar dig drinkar på tidigare krog innan du åker hem, vi hjälper dig med din dator när du har problem, vi serverar din frukost, din lunch, och din middag (om du har tur), och vi gör för övrigt dig en stor tjänst genom att BRY OSS och TYCKA TILL om det som är viktigt för oss.

Du borde uppskatta detta, precis som alla andra. Och skammen är din om du inte bemöter detta. Vill du bemöta mig personligen kan du maila på adressen som jag tillhandahåller överst till höger dvs. teflonminne@bahnhof.net, om du vill göra det publikt är det bara att kommentera eller skriva i gästboken. Välkommen!

Jag önskar att jag vore förvånad, men det är jag inte. Efter att ha läst artikeln i Aftonbladet där några tjejer tycker synd om sig själva eftersom de blivit nekade universitetsplatser till fördel för killar med likvärdiga betyg så sitter jag mest och rycker på axlarna och säger “Det var inte VI som kom på idén med könskvotering, det var NI.”

Könskvotering har jag tyckt vara en idiotisk idé ända från början, men eftersom jag inte kunde komma med något bättre förslag för att få in likvärdigt kompetenta kvinnor på i övrigt manligt dominerade arbetsplatser så har jag heller inte gjort något större väsen av mig om det, de flesta andra verkar ha tänkt ungefär samma sak. “Jaha ok då, visst, vi kör på den här idén även om det är pantat.”

Sedan har det fortsatt med att kvinnor premierats framför lika kompetenta män och det har inte varit så mycket gnäll om saken, förrän nu då kvoteringen plötsligt ligger bakom att män premieras framför kvinnor när det kommer till veterinärsyrket som är dominerat av just kvinnor. Åh buu-huu!

Vinklingen som Aftonbladet gör är också väldigt emotionellt inriktad, citat som “hon drömde om att bli veterinär”, “hon är en riktig hästtjej” och “jag har inte haft en chans på grund av mitt kön” är väl menade som att jag ska känna någon form av empati med dessa stackars kvinnor som fått sina drömmar krossade. Sorry, no can do. Som man sår får man skörda, som man bäddar får man ligga, som man driver-fram-en-idiotisk-kvoteringsmetod får man lida-konsekvenserna-av-den-utan-att-tjura.

Som sagt är jag generellt emot hela könskvoteringsdealen, om du tar den eller ger den i sängen (eller för den delen både och eller ingetdera) bör ej bära någon som helst form av relevans gällande din kompetens, vad som står i betygen, vitsorden, referenserna och CV:t bör räcka. Om man stöter på en arbetsplats som av någon anledning på eget bevåg premierar det täcka eller otäcka könet *kollar ned* (så jävla otäck är den väl inte?) så får man ta tag i det företaget separat genom anmälning och utredning. Att som vi (läs: rovdjursfeministerna) framgångsrikt lobba fram en landsomfattande könskvotering slutar bara i missnöje, missunnsamhet och misstag.

Så hur går vi vidare?
Ska könskvotering avskaffas?
I så fall, till förmån för vad?

Jag och nef satte vårt alarm en timme tidigare idag för att titta på Nyhetsmorgon på Tv4 där Christian Engström och Yrsa “The Destroyer of Worlds” Stenius skulle debattera kring att förundersökningsprotokollet från de omtalade Arbogamorden finns att ladda hem via Internet.

Det blev som jag befarade en väldigt oproduktiv debatt där Yrsa tillsammans med båda programledarna Anders Kraft och Kristin Kaspersen körde tag-team i okunskap och felaktiga förenklingar vilket tvingade Christian att om och om igen upprepa sig för att försöka förmedla de fakta som föreligger.

Vad är det för fakta som föreligger då, egentligen?

Jo, om man strippar bort alla onödiga detaljer kring det hela, vilket inkluderar The Pirate Bay, själva förundersökningsprotokollet, och alla människor som delat med sig och läst det, så är det enda som finns kvar själva Internet.

Hade inte hänvisningsfilen till den dator som innehöll protokollet blivit upplagt på TPB så hade det hamnat på en annan torrenttracker, rapidshare, megaupload, 2shared, megafileupload, turboupload, en eller flera bloggar, en eller flera hemsidor, en eller flera ftpservrar osv. Det här är Internet och om en enda deltagare vill dela med sig av något, så böjer sig Internet för dennes vilja och informationen propagerar genom systemet enligt hur stor efterfrågan det finns för det som delas ut.

I fallet Arbogamords-FUP:et och TPB så är fokuset på TPB enbart ett taktikdrag för att dra dem i smutsen, ett drag som tyvärr fungerar eftersom okunskapen om Internets natur samt de medvetet vilseledande formuleringar som använts antyder att själva filerna finns på en enskild server i TPBs ägo och om de tog bort den så skulle vi alla kunna andas ut i en gemensam moralisk tillfredställdhet.

Fel.

Att ta bort torrentfilen från TPB är totalt verkningslöst, det hade rent teoretiskt kunnat ha en viss verkan om den togs bort innan gammelmedia tog fram stora basunen och gav varenda slösurfande ölmage i vårt avlånga rike en tydlig karta till var man hittar den någonstans, men efter att de gjort sitt utspel så är det kört. Intresset – som innan medias lilla kampanj var extremt sparsmakat med ca 30 nedladdningar på en månad – var väckt och man sköt sig därför i foten rejält.

Varför är då intresset för detta så stort? Jag delgav mina teorier kring det i mitt förra inlägg, och jag står dem bi fortfarande, men om det är något som verkligen tagit fasta bland vaniljbloggarna där ute så är det att det här handlar om barnporr, morbida sexfantasier och nekrofili. NEKROFILI! Jag upprepar: Idiotin är total.

Några exempel:

Carl Melin:
Efter det att Pirate Bay hjälper nekrofiler och andra snaskare att hitta bilder på mördade barn diskuteras ny detta utifrån ett yttrandefrihetsperspektiv. [...] Om Pirate Bay väljer att underlätta för diverse snaskare att titta på mördare barn så har de ett moraliskt ansvar på samma sätt som Jyllands-Posten hade för sina publiceringar.

Crea Diem:
Ni skiter blankt i yttrandefriheten. Ni vill bara köra erat race, och skiter sedan i om det slår helt fel. Med vilken rätt eller skyldighet vill ni länka vidare bilder på sönderslagna barn och kvinnor? Något som ni också går i gång på?

Bryntes Betraktelser:
Den sektliknande grupp som ligger bakom hemsidan och Piratpartiet har
från första början utmärkt sig för att vara rättshaverister, kriminella
och människor med varierande grad av personlighetsstörningar.

Att spela på extremer och stigman är enkelt, man behöver inte backa upp det så mycket eftersom de flesta inte vågar säga emot i rädsla av att bli uppfattade som – i det här fallet – försvarare av barnporr och nekrofili. Men jag hävdar att det är så långt från sanningen att det inte ens finns på kartan, och alla som påstår att intresset skulle ha med det att göra har otvivelaktigt och oåterkalleligt fel.

För att sedan avsluta med en liten passus så är det inte bara TPB som håller hårt på principer: “Vi trodde att vi skulle mötas av förståelse, men det var stopp direkt.”

Alltså nu är det hög tid att reda ut äpplen och päron kring medias lilla spel för pöbeln angående att förundersökningsprotokollet gällande de s.k “Arbogamorden” går att ladda hem från da internetz. Kommentarerna under torrenten på TPB från kreti och pleti bestående av avdankade och avtrubbade aftonbladetknarkare visar att de som vanligt köpt sina langares fultjack utan krus, den generella tolkningen av artiklarna som publicerats lite här och var verkar vara att man klickar på en länk på TPB och vips har man obduktionsbilder av barnen på skärmen. Så är inte fallet.

Utöver det så har både gammelmedia och den svenska pöbeln fortfarande inte förstått hur det här med bittorrent-tekniken egentligen fungerar, det finns inte ett enda spår av olagligt material på TPBs servrar, det finns heller inte ett enda fragment av de omtalade bilderna där, det enda som finns är en fil som berättar på vilka datorer i världen filerna eller fragment av filerna finns, och det är en användare som skapat torrentfilen och lagt upp den, inte de som driver TPB.

Vad media säger är detta:
Polisens förundersökning om Arbogamorden är utlagd på fildelningssajten The Pirate Bay.

Lögn. Det som är utlagt på TPB är en en fil som visar vilka datorer som har förundersökningsprotokollet.

Därmed kan vem som helst lätt komma åt obduktionsbilder på de två mördade barnen.

Felaktigt, det är inte alls lätt att “komma åt” bilderna, FUP:et består av drygt 2500 sidor PDF varav ett fåtal sidor avhandlar obduktionerna.

Här krävs också ett tydliggörande av vad gammelmedia egentligen gjort genom att publicera denna “nyhet”.

Torrent-filen har funnits tillgänglig på TPB sedan 2008-08-09 19:05:19, innan gammelmedia bestämde sig för att basunera ut karta och kompass till den så hade den enligt en av de som driver TPB laddats ner cirka 30ggr och var på väg ut, nu har den laddats ned över 15 000 gånger och det kommer att ta lång tid innan den blir inaktiv igen.

Anstormningen av nedladdningar har enligt mig lite olika orsaker, men den generella tonen bland kommentarerna är att “snoriga fjortisar runkar till barnlik”. Paralleller till barnporr dras friskt och hurtigt fram ur kabinettet där de legat och väntat på att få användas i brist på bättre vetande. Idiotin är total.

Jag tror att anledningen till att intresset är så stort är något eller flera av följande:
1. Få har någonsin läst ett riktigt förundersökningsprotokoll och är nyfikna på hur de ser ut och vad som finns i dem.
2. Arbogamordet har haussats upp i media hur länge som helst, det finns få som inte känner till något om det och därför finns även ett inneboende intresse för mer information om det.
3. Människor är lata och snåla, kan man slippa lyfta på arslet och masa sig ned till tingsrätten och punga ut med lite sedlar för att erhålla en kopia av FUP:et så gör man det.

Jag tror INTE att intresset på något jävla vis grundar sig i en morbid fascination eller sexuell dragning till att titta på döda barn, det är så förbannat långt borta att kartan och kompassen måste skicka brev till varandra för att förstå vad som pågår.

Däremot är det jävligt ENKELT att dra till med barnporrkortet och dödsporr när det enda man har som grund är riktigt fattig och urvattnad information silad genom de olika mediernas redaktioner.

Det som gammelmedia fokuserat på för att anslå en sträng hos alla avtrubbade svenssons som vant sig vid Aftonbladet och Expressens puttinuttiga verklighetsskildring bestående av censur och lättuggat material är att pappan påstås ha mailat TPB och “vädjat om att de ska ta bort FUP:et eller åtminstone bilderna” och fått svaret “Det var ett jävla tjat. Nej nej och åter nej.”

Nu råkar det vara såhär:
1. Det är inte pappan som mailat öht. Det är hans flickvän Amy som även förekommer bland kommentarerna på torrentfilen.
2. Hon mailade TPB från en anonym hotmailadress. Hotmailadressen som hon använde sig av ska även ha varit synlig i ett TV4-inslag som jag tyvärr inte lyckats hitta ännu.
3. TPB har under kort tid fått in hundratals mail från personer som påstått sig vara både familjemedlemmar och anhöriga och gud vet vad, alla tjatandes om att de ska censurera materialet.

Svaret “Det var ett jävla tjat. Nej nej och åter nej.” kan alltså direkt härledas till ren frustration hos den som svarar på mail hos TPB och jag tror absolut inte på något sätt att denne visste vem det var han svarade eftersom man kan påstå sig vara vem fan som helst i ett mail, så tillvida man inte mailar från en “seriös” adress så som t.ex förnamn.efternamn@domän som man själv äger eller kan förknippas med. Den personliga aspekten i konversationen är alltså helt och hållet frånvarande och därför bör det heller inte läggas någon vikt på en sådan “brush off”, åtminstone ska det inte tolkas som ett direkt hån riktat mot fadern.

Gammelmedia har än en gång gjort en hel ankdamm av en fjäder. Jag har läst igenom några hundra sidor i FUP:et och fann stort intresse i att få insyn i hur omfattande polisens kartläggning varit med detaljerade tidslinjer gällande telefonsamtal, färdmedel och positionering. Eftersom jag var smart nog att läsa innehållsförteckningen först visste jag vilka sidnummer jag skulle hoppa över för att slippa se sånt jag inte har lust att se, och känner helt enkelt att jag haft god nytta av att ta del av det här för att få en bättre insyn i polisens arbete.

Jag tror att de flesta som laddat hem protokollet har ungefär samma inställning som jag, de är nyfikna på att få läsa ett förundersökningsprotokoll eftersom de aldrig gjort det, och har inget som helst intresse av att se obduktionsbilderna. Om man vill se morbida bilder så finns det enklare sätt än att rota igenom 2500 sidor text, så logiken bakom kommentarerna som gör gällande att det skulle vara fallet förbigår mig helt och hållet.

Det som skrämmer mig mest här är faktiskt den där Yrsa “The Destroyer of Worlds” Stenius, som kommer med ett helt halsbrytande uttalande: “Det är klart att politikerna inte kommer att sitta overksamma om precis vad som helst som är offentligt också publiceras.“

Vad hon säger är att offentlighetsprincipen endast finns till så länge man inte utnyttjar den. Om något är offentligt så är det offentligt, end of story. Men Yrsa tycks göra gällande att det som är offentligt egentligen bara är offentligt så länge ingen tar del av det. Om man börjar använda sig av offentlighetsprincipen så ska den förstås regleras eller tas bort, så att ofoget kan få ett slut. Utöver det så har faktiskt ingenting PUBLICERATS, det har bara DISTRIBUERATS.

Yrsa, säg upp dig omedelbart, du är farlig för oss.

Slutligen så vill jag rikta en knogmacka till alla förvirrade medborgare som tror att PiratPartiet eller PiratByrån har något att göra med The Pirate Bay, det är flertalet kommentarer som siar om att felaktiga band dras mellan dessa helt och hållet fristående organisationer. Sluta försöka stoppa dem i samma fack. Tack.

Läs även:
Drottningsylt – Offentlighet, för vem?
Opassande – Arbogamordet och The Pirate Bay
Signerat Kjellberg – Pirate Bay får oförtjänt kritik och Stenius yrar i mössan igen
MIAS – Offentliga handlingar
Tokmoderaten – Skämmes ta mig faaan
Anne-Marie Ekströms blogg – Var finns integriteten