Innan jag skriver någonting annat så vill jag bara säga att trots “skandalsiffrorna” (tillåt mig asgarva) över antalet som tittade på melodifestivalen i helgen så kom det faktiskt något riktigt, riktigt, RIKTIGT, bra av det hela.
Och det är detta:
Om man hade kunnat rösta på den så skulle jag bott på fattighuset idag.
DANCING BEEEEAR!
Min juldag (och i förlängningen även julafton) har varit så oerhört oförklarligt omintetgörande konstig och obehaglig att jag ej finner någon möjlighet att dela med mig av dem på ett sätt som bibehåller integriteten av de inblandade. Så jag får låta er hänga där, ovetande, åtminstone för stunden, utan någon vidare utläggning.
Istället presenterar jag här Sir Elvis McEgg som kom till i min kastrull då jag kokade ägg på julafton och fann ett deformerat sådant som talade till mig och sade “Jag är mer än ett ägg! Jag är en gubbe!” Och några stänk kreativitet senare så fanns där Elvis…. McEgg.
Och nedan har vi skapandet steg för steg. Två pepparkorn, en klick majonnäs och sist en colaflaskagodis.
Istället för att skriva en massa allvarligt kring IPRED och hela debaclet runtomkring tänkte jag rimma om det i sann julanda.
IPRED är ju ett jävla skit,
och nu har vi baxat det ända hit,
eller vänta det där är ju gammalt som gatan,
troligen även äldre än satan.
Så tillåt mig nu leka farbror en stund,
och frammana visa ord ut ur min mun,
din integritet är ditt innersta jag,
något du inte delar med dig av var dag.
Kan du tänka dig tanken att detta dela,
med någon som bara spelar statens fela,
utan en tanke på rim och reson,
bara mantrat som skallar, don efter person.
Är det värt det i längden,
undrar vi alla,
vi har ju i mängden,
låtit ropet skalla.
Men få äro de som vårt rop vågat höra,
för staten är ju vis och vet vad vi bör göra,
IPRED2 är ett av de nya begreppen,
alle man till bord på de bestyckade piratskeppen.
De som faktiskt innehar en upphovsrätt,
ska självklart få betalt, rätt och slätt,
en välförtjänt ersättning, mer behövs inte,
kan vi sluta med alla fulgrepp och finter?
Debatten borde handla om integriteten,
inte om fildelning som enligt allmänheten,
det handlar om mycket mer än ynka så,
ditt liv är på spel, är du med, HALLÅ!?
Fatta att det finns bättre vis att agera,
vi måste faktiskt inte Italien plagiera,
vi kan skapa något nytt, något fint, något bra,
som alla kan dra nytta av istället för FRA.
Så kom låt oss prata en stund du och jag,
om hur vi vill att världen ska se ut om ett tag,
jag lovar jag lyssnar och respekterar dig,
om du tar dig tid, att lyssna på mig.
Mp3spelare:
Dina dagar är möjligen trista och grå,
snöslask och mörker och kylan är rå,
tåget är sent,
och livet känns klent,
men här ska du räddningen få.
I skuggan av IPRED och fildelningslagen,
och manande ord om att ta sig i kragen,
detta kan tyckas,
dömt att misslyckas,
och jag vill ej att du blir tagen.
Men trots detta är det en sanning märk väl,
musik gör gott för både kropp och själ,
skit i politiker,
utan vision,
som tycker att du faktiskt stjäl.
Tiden har kommit för fröjdefull jul,
saffran och prinskorv tas fram ut ur skjul,
troligt är det,
att cynism går bet,
för nu blir teflonminne ful.
Ni måste förstå att jag honom bör slå,
för annars jag knappast ett rykte bör få,
som rimmare då,
en kung utav få,
en utmaning tages rakt på.
Cynism tyckte verkligen orden var nog,
men satsmelodin är din grönskande skog,
där tempus är ett,
och perfekt är två,
men skillnaden är värre än algebra och så.
Jag får nu kasta ut en mjukare krok,
för de som har valt att läsa min bok,
men i läget vi har,
jag med rumpan bar,
står när STIM kommer hit med sitt OK.
De som vill ha julklappsrim skriver vad de vill ha rimmat i kommentarerna, och jag hänvisar till min vän Cynism så att han också får en chans om ni vill. Varsågoda.
Förra årets rimstuga såg ut sähär:
Stuga 1, Stuga 2, Stuga 3. Stuga 4.
För ett par år sedan fann jag mig sittandes på en restaurang på södermalm med en massa människor som jag inte kände. Jag vet, sånt händer ju hela tiden, att man finner sig själv i någon fullkomligt främmande situation med främlingar bara sådär, men hur som helst. För att bryta isen bestämde jag mig för att berätta om den gången i min ungdom då jag nästan krockade med en älg i 65 knyck med min moped.
“Jo det var såhär att jag var 15 år och på väg hem från en fest ute i skogen mitt i natten på min dödstrimmade Yamaha FS-1, det var kolsvart ute så det enda jag såg var det som föll inom ljuskäglan från framlyset, samt det spöklika röda skenet från baklyktan. Jag kör på en riktigt kurvig och kuperad skogsväg men eftersom jag är uppvuxen i trakten så kan jag minsta lilla krök utan och innan och håller just därför en väldigt hög medelhastighet. Jag är inte märkvärt berusad, den iskalla vinterluften kröp blixtsnabbt in under det tjocka lagret kläder och fick mig att nyktra till så snabbt att jag svär på att det rann ut lite öl ur örat på mig.”
“Hur som helst så klipper jag en kurva i ca 65 blås, i samma ögonblick som jag tar mig ut ur kurvan och rätat upp fordonet så brakar det till i skogen till höger och tvärs över vägen 10 meter framför mig dånar det ut en gigantisk älg. Jag kastar mig på kopplingen och fotbromsen och slänger ut bakhjulet åt vänster samtidigt som jag växlar ned och ger sedan fullt utslag på gasen för att försöka tvinga mig mot luckan som växer bakom älgen medan den fullständigt ogenerat lunkar över vägen. Jag lyckas undv…”
“HÖRRUDURU!” utbrister plötsligt en av mina bordskamrater med en ilsken blick.
“SITTER DU HÄR OCH FILDELAR, DIN JÄVLA PIRAT?!“
“Det där är MITT minne serru, visst ok det var en häst och inte en älg och det var på sommaren, men var har du fått tag på det?! Hur har du mage att sitta är och använda min minnektuella egendom utan mitt tillstånd?! Nu är du så god och sitter still här medan jag ringer M.I.T.T.M.I.N.N.E (Myndigheten I Trångbodda Tromsö som Med Irriterande Noggrannhet Nagelfar Egendomsfrågor) och anmäler detta.. det är ju då själva fan att man inte får ha någonting i fred nu för tiden.“
Jag satt helt förstummad, hade jag plagierat hans minne? Hade jag egentligen inte alls varit med om detta? Jo, jag minns allt klart och tydligt från den natten, jag minns känslorna av rädsla, mina instinktiva beslut kring vilka åtgärder att vidta för att undvika kollission, känslan av stolthet när jag fann att min reaktionsförmåga och mina beslut tagit mig förbi potentiell krasch och att jag fortfarande befann mig på vägen. Nej jag måste verkligen ha varit med om detta.
Myndigheten lät inte vänta på sig, skickade genast ut ett incident response-team bestående av Per Sundin och fyra snubbar breda som ladugårdsdörrar. Jag blev häktad på plats och under de kommande två åren fördes en rättslig process kring vem av oss som egentligen ägde minnet till en totalkostnad av 3,7 miljoner kronor. Jag förlorade i slutändan mest på grund av att mina pengar tog slut innan hans gjorde det och blev brädad av ett åklagar-dreamteam medan Silbersky mest stod och gapade förvånat i ett hörn.
Så nu bor jag i en kartong under katarinahissen och lever på att sälja Situation Stockholm, jag försöker informera människor om faran att dela med sig av minnen de tror är deras egna men de flesta avfärdar mig som en galning. Kanske är jag galen. Kanske allt detta inte ens hänt, jag kanske har en lägenhet och en familj någonstans som jag inte känner till och bara inbillat mig att jag råkat ut för detta öde, det kanske är någon annan som egentligen bor här under katarinahissen. Men jag vågar inte tänka efter för att ta reda på sanningen, för då kanske allt blir ännu värre om jag råkar stöta på ännu ett minne som inte är mitt.
Hjälp.
AIR FRESH MINT är en ny tandkräm som för första gången kombinerar en
WHITE ACTION FORMULERING med patenterad VITHETSSUBSTANS för ett
strålande vitt leende med en GEL med MIKROPÄRLOR som frigör den
intensiva fräschheten hos mintextrakt som räcker länge. …och allt från
expertisen och kunnandet hos PEPSODENT – för friskare tänder.
